Men nu sitter jag i mitt nya hem här i Målviken i min favoritfotölj och bara njuter. Efter ett antal riktigt tuffa och slitsamma dagar är vi nu på plats här. Och det känns helt fantastiskt, magiskt. Har nog inte riktigt fattat det ännu att vi nu har ett hem där vi ska få bo länge länge länge.......hoppas jag.
Hur har det då rullat på?
Ja, förra torsdagen slet vi som djur för att måla klart och kunna få till det så pass så vi kunde flytta hit. På kvällen jobbade vi fortfarande, så och den suveräna elektrikern, för att vi skulle få lyse och el till spisen osv.
Fredag morgon började vi köra möbler och lite av varje med god hjälp av våra underbara vänner som ställer upp i ur och skur. Samtidigt som vi körde så var det en hantverkare i huset och slipade golv. Ja, då kan du själv räkna ut kaoset.....Att samtidigt försöka hålla dammet borta från det som jag ansåg var hjälpligt städat och samtidigt försöka få in kartonger osv....
Denna kvällen tog vi med oss hundar och katten hit också. Stackars katten, han jamade och hyperventilerade hela resan hit. Men väl här så blev han snart lycklig igen och stolt att få ett nytt residens att vakta och hålla rent från möss.
Fredag kväll packade vi upp det vi hade med oss .
Så sov vi första natten här. På madrass på golvet!!! Ha, ha, ja det går det med. Sov helt underbart gott. Förundrad över tystheten som råder här och lugnet.
Lördag var den stora anstormningen då vi täckte ner de nyslipade och oljade golven så vi kunde gå hjälpligt på dom. Så bar det av till Näs för att fylla kärror och bilar med möbler, porslin, mat, kläder osv osv osv....... Vi bara körde och körde och hävde in allt i huset......Vädret var med oss så det fungerade jättebra och vi var många som bar.
En trevlig sista lunch tillsammans på Näs. Gulashsoppa skulle vi äta hade vi planerat. Då vi åkte upp till Näs slog det mig att jag nog inte hade något att äta med kvar där.... tallrikar fanns kvar,,,,och gryta att värma soppan i,,,,men inga skedar. Bara att svänga in till svågern och låna skedar!!!
Då vi landat i Målviken och fått in allt tog vi kaffe tillsammans och umgicks. Sååå mysigt.
Denna andra natt sov vi i våra sängar....
Härligt.
Söndag morgon var lite knepigt. Då jag vaknade och förstod var jag befann mig uppstod frågan var någonstans jag skulle finna några rena strumpor? I vilken säck låg dom? Vi hade ju så bra bärhjälp dagen innan, och inte hade jag hunnit packa något att tala om , så allt bara vräktes ner i säckar och kartonger, löpande band kan man lugnt säga.
Men tänk att jag fann rätt säck och hittade strumpor.
Ja, sedan har vi hållt på och plockat och sorterat och slängt och lådor för att ge bort osv osv.
Och idag har jag då äntligen fått igång internet här i huset också. Men ack så segt det är. Inte ha bråttom här inte. Jag hinner lugnt sätta på kaffet innan jag får fram nästa sida.....Måste bråka vidare om det i morgon. Och adressändra, det har jag inte heller hunnit.
Ja ja, allt har sin tid. Nu är vi i alla fall på plats och våra djur har funnit sig väl tillrätta, verkar trivas lika bra som vi.
Känns verkligen välsignat att vi kunde flytta förra helgen. Senaste dagarna har det ju bara regnat och regnat och åter igen regnat. Och det låter ju som det ska bli hemskt väder till helgen. Så vi är så tacksamma.
Måste försöka hinna upp till Näs och räfsa löven också, ifall det blir kallt till helgen. Då kan det vara kört sedan.
Och så måste jag ge fåglarna mat här i Målviken, mina nya skyddslingar, Jag lovade ju svärfar det i somras då vi började plocka bort fågelbord och annat här.
Och så måste jag täcka rosorna med granris....och hämta lite mossa innan advent. Ja, jag säger då det. Inga problem att få tiden att gå inte.
Jag ska strax krypa ner på golvet och måla en smyglist en andra gång så vi kan få den på plats i morgon så att vi sedan kan möblera det rummet klart också.
Kära Målviken. Jag är så tacksam att vi får chansen att sätta små spår av vår tid här på gården. Jag är så tacksam för att vi får leva här på gården en tid. En liten tid i dess långa historia får vi verka här.
Och här känner jag mig hemma..............
Som det står i den gamla sångtexten:
"Som när ett barn kommer hem om kvällen
och möts av en vänlig famn
Så är det för mig
att komma till Gud
För där vet jag där där hör jag hemma.
Där finns en plats
i Guds stora famn
en plats för dig och för mig.
och jag känner här hör jag hemma..........."
Ja, det kanske inte var riktigt rätt text ? Har inte sjungit den på så otroligt många år. Men jag har i alla fall känslan kvar. Och här i Målviken känner jag mig hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar här om du vill.