Kaffe på sängen gjorde inte morgonen sämre. Med andra ord bästa starten på dagen.
Längtar efter att träffa mina barn, av en alldeles speciell anledning. Frågan är om jag kan hålla mig till senare i helgen, frestande att åka tidigare......
Känner mig så "lyckostad". Mår bra och är tacksam för livet. Samtidigt svider det i hjärtat då jag vet så många som inte mår bra. En man som har tillbringat alldeles för många veckor på sjukhus nu och åter igen har fått återvända akut med ambulans till större sjukhus för att få rätt vård. Livet är inte rättvist. Men inget kan jag göra åt det. Bara tända mitt ljus och sända dem en tanke.
Här är en bild från min barndom. Kossan Ulrika som jag tyckte så mycket om. Visst har jag en fin kjol också och vita stövlar. Snyggt.
I går kväll gratinerade jag skinkan och vi åt den varm tillsammans med ugnsstekt potatis och rödbetssallad. Underbart gott. Ja så bra jag har det. Nu ska vi ge oss ut i skogen en sväng maken och jag. En av hundarna får följa med också. Zelma haltar lite så jag tror hon mår bäst av att vara inne och vila. Märks att hon börjar bli gammal. Häromdagen då jag var i köket och slog upp ägg till dom i varsitt glas sov hon i tvättstugan. Dörren var öppen men trots att jag skramlade och hon så väl känner igen ljudet av knackat ägg och jag så småningom ropade på henne så kom hon inte. Hon hör inte alls bra nu, det är helt tydligt. Får ha ögonkontakt med henne då jag pratar med henne.
Ja, så är livet. Nu ska jag bege mig ut i vår Herres hage. Ha en riktigt skön dag där ute vänner eller var du nu befinner dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar här om du vill.