Nu är jag på banan igen

Gårdagen var inte rolig. Vaknade som vanligt, gick ner och satte på en kopp kaffe. Kaffe på sängen och vila lite. SEDAN snurrade världen runt runt runt.... Mådde jätteilla och var yr så jag så när tuppade av. Fick en underlig intensiv smärta högt upp i magen.... Mystiskt. Ja, det ledde till att jag blev sängliggande hela dagen igår. En riktig vilodag med andra ord. Kom igång framåt kvällen och åt lite blåbärssoppa och skorpor som smakade ljuvligt gott.
Undrar vad detta var.
Kommer på mig själv med att jag tänker lite annorlunda numer om jag blir sjuk eller känner något som inte stämmer i kroppen. Helt annorlunda jämfört med hur jag var funtad innan jag fick cancerdiagnosen. Nu går tankarna direkt till att nu är det kört. Nu blir det behandlingar igen....Jag är så väl medveten om att jag ska tänka positivt och inte grubbla på saker som jag inte vet något om. Men så lätt lurar jag tydligen inte hjärnan. I går då jag slumrade och sov om vartannat under dagen gick jag igenom hela sjukdomsförloppet igen, alltså det jag trodde ligger framför mig! Grubblade i sömnen till och med på sånger på min begravning!!!! Hur dumt får det vara då?
Hur lång tid skulle jag ha kvar? Vad ville jag göra av den tiden?  Ja, tusen frågor gick jag igenom där i min säng i min hjärnas inre. Så tokigt.
Inför natten trodde jag att jag skulle ha svårt att sova . Men icke. Jag sov hela natten också. Fortfarande med snurrande tankar i huvudet.
Vaknar till en ny dag och nu är jag som sagt på benen igen. Nu kan jag äta igen och världen ter sig inte fullt så snurrig längre. Så uppskattar jag att få vara frisk igen. Så är det ju. Behövs inte mycket jobbigt mående för att man ska uppskatta att få må bra.

Tog just en promenad i trädgården. Sprutade lite såpvatten på mina rosor som har fått påhälsning av de små tråkiga gröna varelserna. Du vet, de som man inte vill ha där.....

Rosor ja!
Titta ska du se.

Dessa ljuvliga rosor. Mozart heter dom.

Den äldsta busken jag har den hade vi vid altanen i Fotsjö. Tippar att vi planterade den slutet av 90 talet. Den blommade tappert otroligt varje år, men så ett år dog den. Men ett skott kom nerifrån roten. Jag grävde upp rosen och vände skottet uppåt och tänk att den kom igång igen. Sedan har den fått flytta med oss. Först till Österbo i Näs, sedan till flygeln i Näs, sedan till en provisorisk rabatt i Målviken och så förra hösten fick den sin rättmätiga plats här i Målviken . Och nu är den översållad av knoppar igen. Helt fantastiskt.

Den här rosen är så tacksam då den blommar så länge. Långt in på hösten får vi ännu njuta av den.

Så glad jag är för den.

Nu har vi alltså planterat ett tjugotal till utefter altanen och de blommar de med. Så härligt.

För övrigt har vi fått ungefär femtio mm regn senaste dagarna. Och mer är att vänta enligt väderleksrapporten. Men temperaturen är behaglig idag.

Hoppas du också får njuta av något gott ute i naturen. Om du nu gillar det förstås.....