Translate

måndag 22 september 2014

Mörkret sänker sig


Måndag kväll, mörkret sänker sig. Från köket hör jag hur två av våra hundar ligger förnöjsamt och gnager på ben. Denna goda tingest som kan förgylla livet och tillvaron för dessa små fyrbenta varelser så lång stund. 
Nu har vinden lugnat ner sig, släppt taget om sjöns vatten och träden längs sjökanten. De har fått visa att de står stadigt idag minsann då nordanvinden drog på så det åkte vita gäss på sjön i hiskelig fart. Jag gick nyss en promenad och slogs av att det rann och porlade i ett dike som jag aldrig förr har hört ljudet av vatten av. Så nog har det regnat alltid.


Före helgen tog jag mig an gärdsgården med varsam hand. Den behöver också lite omsorg så här framåt höstkant. Oljade varenda liten bit på alla slanor och vidjor. Det gick åt ett stort antal liter olja kan jag säga, så det gjorde gott. Och känns perfekt idag att veta att den är mättad och nöjd då regnet skvalade ner längs hela gärdsgården. 
Jag hade dessutom trevligt sällskap av hela hjorden av kor och stutar. Tjugofem djur som ömsom åt och fes och sedan låg och vilade och sov tungt. De låg väldigt nära mig och jag slogs av alla ljud som följer dessa ståtliga djur. De är som en stor resonanslåda. Det bubblar och smaskar, kurrar och bluddrar. Och så ett host. En och annan suck hördes också. Mäktigt. 
Ja sämre kan man då ha det. Inte alla som har sällskap av kor då de jobbar. 
I lördags kväll la vi ut några nät maken och jag. Kom i land då det mörknat och vaknade såklart med spänd förväntan över att vittja näten. 
På söndags morgonen så åkte så Patrik och svärfar ut på sjön. Någon timma senare ringde Patrik och önskade om jag kunde komma till hjälp....... Ett antal timmar senare har vi så rensat näten och fileat etthundra femton fina matiga abborrar! Helt enormt. Vilken rikedom att få paketera och lägga in så mycket egen fångad fisk i frysen. Vi behöver inte köpa fisk på hela vintern. Vilken lyx. 
Ja nog har jag det bra. Och nu har jag nya kontakter på gång då det gäller centret som jag drömmer om att få vara med om att se växa fram i vårat land. En mötesplats för cancersjuka och deras anhöriga. Åh, jag hoppas jag får vara med om det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna en kommentar här om du vill.