Mannen i mitt liv åkte tidigt i ottan för att idka jakt med goa kamrater. Då förflyttade jag mig ner i soffan och har så tillbringat ett par mysiga timmar i soffan med tre hundar som sällskap. Jättemysigt. Och nu är det ring så spelar vi på radion så livet känns rätt gott.
Nöjd är jag efter denna veckan. Har börjat smälta att jag ska åka till Skottland. Blev lite omtumlande att få stipendiet då jag inte vågade hoppas så mycket på det. Ville inte bli besviken så jag försökte att inte tänka för mycket på det. Dessutom har jag ju aldrig sökt det tidigare, det där med att fylla i blanketten på ett bra sätt osv. Men det gick vägen.
Jag har ännu inte börjat kolla på resa och boende. Måste göra det i helgen.
I går var jag i Linköping på patientrådsdag med RCC. Sverige är ju nu indelat i sex olika RCC, regional cancer centrum. Och vi är ett gäng patientrepresentanter som försöker påverka vården i vårat land i rätt riktning. Ett inspirerande uppdrag. Och så otroligt roligt då vi känner att det händer positiva saker, att det går framåt. Är så lätt att det är det negativa som hörs i media, negativ statistik som dessutom kan vara gammal och helt felvisande.
2013 deltog jag mfl på Utvecklingskraft Cancer i Jönköping, under seminarier fick jag tillfälle att säga vad jag tyckte. Och det gjorde jag, och fler med mig. Jag vet att jag sa bla att jag så hade önskat att någon, någon hade hört av sig till mig efter att jag skrevs ut efter alla behandlingar jag gick igenom. Behövde inte vara läkare, hade varit toppen om en sköterska hade ringt mig bara för att höra hur jag mår, hur det går för mig. Denna mening blev visst en väckarklocka för ledning och läkare. Idag arbetas det aktivt med kontaktsjuksköterskor och en utbildning drar strax igång. Så jätteroligt att höra- Jag tror stenhårt på att kontaktsjuksköterskor har en superviktig roll att fylla i vården nu och framåt. Tänk att ha en person som du kan kontakta och ställa dina frågor till, närhelst du undrar över något. Någon som "lär känna" dig. Jag tror inte vi kommer i från problemet att ständigt få nya läkare, men att då ha en sköterska som finns på andra sidan tråden det är värdefullt. Jag har själv haft bra kontakt med sköterskorna på onkologen i Jönköping och de gör ett fantastiskt arbete. Roligt med positiva vibbar framåt.
Nu sitter jag här med glasögonen på näsan och klurar hur jag ska kunna vänja mig vid dom. Känns så svårt att hitta rätt läge vid rätt tidpunkt. Dimmigt i många lägen om jag säger så. Men man ska ju vänja sig säger de. Måntro om jag inte rör på huvudet så ofta utan mer rör ögonen tex då jag läser. Som det är nu måste jag följa med texten hela tiden i rätt läge annars kommer jag i dimma.....
Från det ena till det andra. Nu ska ni få se något häftigt. Minns ni den lilla lilla citronen som jag fotade för länge sedan. Den som var liten som en nagel för flera månader sedan. På en egen planta jag fått.
Nu ser den ut så här:
Läckert eller hur? En speciell känsla att få plocka citron här i Målviken i januari månad. Häftigt.
Nu ska jag ge mig ut med hundarna och sedan ska jag bege mig till kyrkan och träffa inredningsgruppen där. Spännande att se hur det går framåt.
Sedan ska jag hem och göra klart kontrolluppgifter mm. Dagen räddad med andra ord.
Hej hej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar här om du vill.