Translate

tisdag 13 december 2011

Sommarpratarna.

Ett intressant program som jag inte sett knappt tidigare. Sommarpratarna, med Christer Sjögren, Renata Chlumska, mfl. En förskollärare som visst hade ett sommarprogram i somras där hon pratade om hennes val att vilja leva och inte bara vilja överleva efter att ha mist sin man i cancer. Starkt. Det finns verkligen många olika livsöden och livshistorier.
Jag försöker samla mina tankar ibland och tänka mig ett bra upplägg inför de kommande "föredragen" jag lovat delta i till våren. Skulle vilja göra ett upplägg som kan skapa och uppmuntra till dialog med publiken. Så inte bara jag står där o pratar.  Svårt då man inte vet hur många som kommer för att lyssna på mig. Det ordnar sig säkert. En stor utmaning. Det är ju en sak att få ha tio minuter inför 100 personer än att själv ta  en och en halv timme inför ett gäng främmande människor. Då jag har varit med i seminarier i Jönköping har det varit enbart stressigt. Nu har jag TID att få berätta
 Jag ser verkligen fram mot det. Hoppas jag kan ge av mig själv och få ge lite av min livshistoria och upplevelse. Och att vi kan utbyta tankar och upplevelse, få igång diskussioner. Hm, får fundera vidare.

Nu ligger valpen och hennes mamma här i soffan vid min sida. Jag ska försöka klippa klorna på valpen. Hon är så otroligt observant och på så hon är inte enkel att lära sådana saker. Tänk att hundar kan vara så olika ändå. Har aldrig upplevt det som en svår sak tidigare med någon hund. Men Moa är speciell. Jag tror det mest beror på mig själv, jag tror att det är för att jag har två hundar innan så jag har inte lika mycket tid som man har om man bara har en hund.
Paussss.....
Nu har vi klarat av en tass. Nu får hon somna till lite igen. Jag tror visst att hon är kittlig.


                                      En tämligen avslappnad Moa, sju månader gammal.

Yes, nu har jag klarat av alla tassarna. Nu är hon jättefin i klorna med. Nu närmar sig nattens vila tror jag visst. Både för hundarna och för mig. I natt får dom som vanligt sova i köket. Härom natten ville jag ha dom hos mig så då hade jag valpen vid nacken på vänster sida, mamma Zelma på höger arm och katten på min bröstkorg. Mysigt och varmt men måste erkänna att sömnen inte blir den bästa för mig. Jag låg ju som i ett skruvstäd, kunde inte röra mig ett dugg.
Sov gott.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna en kommentar här om du vill.