Ja idag har vi varit i Krokom på Värdshuset och ätit gott. Far bjöd på middag. Lyxigt att slippa tänka på maten.
Innan vi åt var vi inne i en klädaffär, en stor klädaffär. Priserna var inte jättebilliga så vi tyckte ganska snart att vi var belåtna och skulle ge oss av. MEN då hänger den där! En jättefin klänning som jag bara fastnade för ....som dessutom hade flera röda lappar på sig. Kände att den hängde där för mig så jag var bara tvungen att springa in i provrummet och prova den. Satt perfekt. Som gjord för mig. Tyckte jag i alla fall. Sista av den klänningen i affären var det dessutom. Ja, jag var som ett barn då jag köpte den, glad och förväntansfull. Hade med mig en klänning inför mors kalas i morgon men nu får det allt bli denna istället. En riktig sommarklänning, då jag känner mig som femton år igen i den. En sprallig femtonåring dessutom. Ha ha.
Nu lyser solen vackert och jag ska ta en promenad i min barndoms skogar med Moa tänkte jag. Är så rofyllt att gå i dessa skogar och små vägar, längs stigen förbi den sedan länge tysta sågen vid bäcken, så många minnen poppar upp. Kan för mitt inre se korna där vid sommarlagården och ekorrarna i tallarna vid grinden som inte längre finns kvar. Inte på riktigt. Men i mitt minne finns dom, väl bevarade. Vilken rikedom, det kan ingen ta i från mig.
På morgonen gick jag till ett favoritställe längre ner mot Storsjön och fann några liljekonvaljer till Mor. De flesta var överblommade men jag fann några fina. Det gladde mig så för under åren jag bodde här hemma så kunde jag ju plocka liljekonvaljer till mors födelsedag varje år. Det saknade jag så då jag flyttade iväg. Blir liksom inte så lyckat att skicka blommor i kuvert....
Jag tror visst att mor följer med på vår kvällspromenad. Mysigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar här om du vill.