Tidsslöseri

Nu är middagen på gång. Sent, ja jag vet. Men idag har Patrik varit lantbrukare hela dagen och är nu på väg hem. Jag var till honom med lite lunch mitt på dagen så nu vankas det matjesill och potatis. Inte dumt det inte.
Jag måste få berätta vilka goa killar jag har förmånen att få omge mig med. David överraskade mig med att fixa den lilla bilen till mig. Jag har inte kört den sedan sommaren 2010. Den sommaren då jag åkte till Jönköping fem dagar i veckan i fem veckor för strålbehandling. Med andra ord hade jag inget hår på skallen då och var smått omtumlad, funderande om jag skulle få uppleva fler somrar överhuvud taget. Sedan dess har jag inte hunnit med att fixa till den eller att köra den och jag hade gett upp för detta år också. Men se, då ryckte David in och tvättade och vaxade och besiktade bilen åt mig. Så i går kväll körde jag den hem till gården. Jag var tvungen att stanna då jag kom in på småvägarna och ta av taket bara för att få uppleva känslan. Ja, det var mäktigt ska jag säga dig. Jag grät faktiskt glädjetårar och tacksamhetstårar av att få se himlen och det skira bladverket över huvudet och fåglarna sjöng så vackert för mig. Tack älskade David, du är toppen.

 

Doften av den ljuvliga syrenen i trädgården, underbart.

 

Det var dock inte lika mysigt timmarna innan bilresan. Vi har en liten stuga som vi hyr ut och har nu annons på den. Hade stämt träff med folk i går och stressade för att hinna dit i tid. Fick sålla bort saker som skulle göras för att hinna dit. Så kommer jag dit och väntar. Och väntar. Och väntar!!!! Tyvärr inte första gången jag är med om detta. Det kom alltså ingen! Då blir jag så frustrerad, sådant slöseri med tid, stressat helt i onödan och vi hade kunnat göra så mycket annat i stället dessa timmar som detta tog.

Ja, nu satt jag ju inte stilla och väntade bara. Nej jag passade på att rensa grusgången där. Så visst helt onödigt blev det ju inte....

I morgon är det nationaldagen. Hörde en kvinna på radion idag som fått sitt svenska medborgarskap nu och såg fram mot att fira att få vara svensk. Hon sa att i det land hon kom ifrån brukar man fira sitt land till minne av ett gammalt krig som dom vann eller andra hemskheter. Här i Sverige firar vi att vi är svenskar, vi är glada för att vi är svenskar. Det tyckte hon var jättebra. Klokt sagt, eller hur?

Ja, vi ska såklart fira också. Jag ska hissa flaggan i morgon bitti. Sedan ska jag plocka sten och idka jordbruksskötsel med Patrik. Så vi får väl fira med en fika vid åkerskanten. Och njuta av att vi är svenskar.