Translate

onsdag 20 augusti 2014

Tvära kast i vårat avlånga land


Ja nog är det lite hit och dit. Ena dagen är det så varmt och torrt så man vet inte var man ska göra av sig. Det brann på stort område i skog och natur och massor människor kämpade för att rädda vad som gick. Idag jobbar människor med att rädda vad som går också men nu undan vatten! Totalt olika scenarion och ändå så förstörande och hemska upplevelser. 
Ja nog är det knepigt.


Ett geting år är det visst också. Anticimex och andra har haft fullt upp att bekämpa de små djuren. Så här såg det ut i ett fallet äpple i en trädgård häromdagen. 


Samtidigt traskar rapphönan och hennes unge obekymrat runt i landskapet. Här var de på vägen men lyckades undkomma både vår och en annan bil som väjde för att inte köra på dom.

Har så mycket i huvudet nu. Följer en liten flickas kamp och mitt ljus på köksbordet brinner för henne och hennes familj så ofta jag är hemma. Hon är illa skadad, mycket illa vad jag förstår. Men det är en stark liten tjej och så här långt är läkarna nöjda med hennes läkning. Jag ber och hoppas att allt ska gå bra.
Andra i min närhet mår dåligt på olika vis. Jag gör vad jag kan för att hjälpa men otillräckligheten och funderingarna kan ibland bli tunga.
Så möts man av allt ohyggliga elände som sker ute i vår värld så fort man slår på nyheterna! Människor flyr för att komma undan från vad som verkar rena tyranner som totalt har tappat känsla för medmänsklighet och någon som helst respekt för andra människor. Människor krigar och bråkar,  ena landet värre än det andra!
Det pyr i en vulkan på Island. Jordskred i Japan. I amerika skjuter de skarpt och bråkar,,,,,ja jag kan räkna upp hur mycket som helst. Vart är vi på väg?
Ute forsar regnet ner här också just i denna stund. Gott att jag är inne. Nu haglar det.
Läser en artikel i Dagens Nyheter som beskriver hur ett litet barn tvingas åka till sjukhus i andra län för att få behandling mot sin svåra cancer! Brist på sjuksköterskor på Astrid Lindgrens sjukhus uppges vara orsaken. Vad ger det barnet och dess familj för upplevelser? Och vad får det för konsekvenser för familjen och för samhället? Vad kostar det för alla inblandade? Inte lär det bli billigare eller bättre i sista änden.  Det vet vi ju att barn än mer än oss vuxna behöver rutiner och att få veta vad som ska hända. Inte blir det lättare av att få åka till olika sjukhus för att få samma vård? 
Och vilken frustration det måste vara för den personal som gör allt som står i deras makt för att hjälpa dessa barn och familjer.
Ja, käre vänner vad det snurrar mycket i skallen en vanlig onsdag som denna.

Gäller att tänka positivt. Gäller att hitta något bra att fokusera på.....
Hör om en lärare som skrivit ett brev till föräldrar, ett brev som visst har florerat via medier i vårat land och fått bra uppmärksamhet. Hon belyser hur vi föräldrar måste låta lärarna göra sitt arbete, att få tid för att undervisa och vara med våra barn. Att vi inte ska ge oss på dom för minsta lilla. Att vi ska prata positivt om skolan i hemmet och lita på att de gör vad de kan. För det är klart att varje gång vi stör dom med en fråga eller undran så tar vi av deras tid som är tänkt till barnen. Såklart ska vi slå larm om något är fel. Hur som helst så tycker jag det var jättebra av denna lärare att sätta ner foten och säga vad säkert många tänker.
Något annat positivt idag. Ja, jag har bakat bullar till kyrkan. Och matbröd med krossade dadlar i. Smakar alldeles förträffligt. Blir saftigt och fint av dessa små godsaker i degen.

Och så kan jag läsa om Oscar och Henrik i senaste numret (nr 34 ) av Se&Hör. Från Haga Tårtcompani och Bageri. Är så roligt att följa killarna. Tänk, idag är det tre år sedan bröllopet. 


Tack för ordet. Nu kör vi vidare. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna en kommentar här om du vill.