Dagen började med kaffe och presenter på sängen av mannen. En mulen morgon med regntunga skyar. Men glad i sinnet var jag från början.
Hela förmiddagen så regnade det i omgångar. Snickarna var tacksamma att få komma in på kaffe och glasstårta vid elvakaffet och lätta på sinnet lite. Dom tycker att jobbet går lättare i ösregn bara dom får lite gott till kaffet och det kan det ju vara värt.
Morgondimma vid sjön. Magiskt vackert.
Mitt på dagen så lättade regnskyarna och solen började kämpa sig fram genom molnen. Jag körde bort övergivna brädor och plank och tömde skräpvagnen. Sopade av blivande altanen fri från grus och satte en urna med blommande hägg som prydnad. Undan med stegar och andra farligheter då jag väntade gäster till kvällen.
Några timmar senare är himlen nästan helt blå och jag ser blommorna i körsbärsträden i ett ljusare sken.
Ja tänk så fantastiskt fin kvällen blev. Det sken upp och hann till och med torka upp skapligt innan det kom ett härligt gäng ungar och föräldrar hit till gården för avslutning för Träffen i kyrkan. Vi gick tipsrunda och vi grillade korv, vi läste lite ur vår bok och hade en riktigt trevlig kväll tillsammans. Och det är klart att vädret har en stor betydelse en sådan gång . Det är inte lika mysigt att grilla i ösregn, inte heller att gå på promenad.
En av höjdpunkterna för barnen var helt klart att sitta inne hos hundarna som jag hade "stängt" in i hundarnas hage. Och där ville minsann nästan alla barn vara.
Så nu sitter jag här med tre helt utslagna hundar. Dom är trötta som om dom sprungit ett maratonlopp. Ha ha.
Och jag är trött och nöjd.
Ja föresten, apropå det där med facebook. Jag beklagade ju mig häromdagen då jag kände mig udda som använder både facebook och twitter . Men idag känner jag mig rik. Sååååå många gratulationer som jag fått ta emot via facebook, sms och telefon samtal Nog är det positivt och roligt med facebook en sådan dag.
Tack vänner för alla gratulationer. Måntro vad man ska hitta på då det är jämna år nästa år, om jag lever och har hälsan vill säga.??? Det tål att tänka på. Vore kul att göra något annorlunda, för någon annan kanhända. Kalas för mig själv har jag haft nog av känns det som...... Ja, jag har tid på mig att fundera.
Men nu lär jag lägga igen ögonlocken och ladda inför en ny fredag. I morgon fyller snickaren år så då ska vi ta elvakaffet tillsammans igen, med något gott till såklart. Sedan kommer hammaren att ljuda snabbt här i viken.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar här om du vill.