Lite sentimental

Jo nog kan man bli lite sentimental då man kommer tillbaka till platser man bott och levt på i många år. I lördags tittade vi förbi vårat kära gamla Fotsjö Södergård en sväng. Nog känns det alltid att se husen och väcker många minnen av barnen som sprang runt med diverse upptåg och hyss. Nästan så man tycker man kan höra deras stämma bakom husknuten.

 

Bredvid grillkåtan hade vi en liten damm, den är nu ett minne blott men den lilla bron som Oscar byggde bredvid finns fortfarande kvar. Ja käre vänner vad tiden går. Vi bodde här i tjugo år, var tar tiden vägen.

Ja, nog med det sentimentala. Idag har jag målat för fulla muggar. Takbjälkar är färdiggrundade och jag har målat en gavel till klar.

I morgon blir det målning likaså. Är visst sämre väder på ingång så det vill till att passa på.