Patientföreträdare kurs

Ja så har jag landat hemma igen. Efter två mycket intensiva kursdagar i Stockholm. Jag och ett stort antal fantastiska människor som är valda som patientföreträdare har fått huvudet fullmatat av information, nyheter, bra saker och mindre bra saker som händer i våra landstings vård. Somliga landsting går stadigt framåt i utvecklingen medans faktiskt tyvärr någon går bakåt i stället. I alla fall om man frågar oss patienter. Kan kännas hopplöst att ro denna skuta och försöka påverka i allt som borde kunna bli bättre. Men jag känner mig ändå hoppfull då jag nu träffat alla dessa fantastiska människor med så mycket kunskap, erfarenhet och vilja att påverka. Vilja att göra en förändring till det bättre. Vilja till att påverka de som bestämmer och styr ute i vårat land.
Känner mig å andra sidan rätt liten. Lilla jag, vad ska jag kunna göra i vårat landsting? Vad kan jag göra för att förbättra?
Hm, det tål att fundera på det minsann. Men jag får väl landa i detta nu och se vad tiden har att ge. Jag har styrelsemöte i bröstcancerföreingen i morgon kväll och då hoppas jag få ordet under en stund, har flera saker att ta upp som jag tycker känns viktiga.
En av killarna som var med på kursen kom från min kära hemstad, Östersund. Tro det eller ej, men såklart hade vi gemensamma bekanta. Faktiskt en av hans kompisar hade jag som chef på affären i byn där jag jobbade i min gröna ungdom!
 Fick kontakt med många mysiga människor där i huvudstaden som jag hoppas på att få ha vidare kontakt med. Får jobba på det.

Stadshuset i decemberskymning.

I går kväll landade jag hos Oscar o familjen. Idag har vi tillbringat tiden i Haga Tårtcompani och Bageri, Oscars bageri. Jag slutar aldrig förundras över denna pojk! Han har nu iklätt sig en ny roll, nu är han snickare. Han bygger nämligen bänkar och annan inredning där i bageriet som om han hade utbildats i det också! Otroligt att se. Är nog bara så att vågar man så kan man åstadkomma så mycket. Har man modet att våga riskera att misslyckas så kan man skapa mycket.

Haga Tårtcompani och Bageri ska enligt planen öppnas i mitten av januari. Det ligger på Torsgatan 75. Tillsammans med Anna Cardelius ska han snart förverkliga en dröm, att få ha ett eget bageri. Med egna bullar och kakor och inte mins alla fantastiska tårtor. Mycket hade hänt i lokalen sedan jag var där förra gången och så får vi se nästa gång, måntro om det är öppet då? Jag skulle vilja vara där och hjälpa till mera, en dag i veckan eller så. Men det är ju för långt till huvudstaden. Får invänta rätta läget att åka upp igen.

Så här ser det ut i fönstret än så länge. Men snart,...... snart..... vankas det andra bullar.

 

Här är den stora fina ugnen som ska få förse så många människor med gott bröd och smarriga tårtor.

Vill du se mera av vad som komma skall kan du titta på deras hemsida hagabageri.se

 

Nu borde jag gå och lägga mig och sova ut lite i min säng. Är skapligt trött i huvudet efter alla intryck och samtal. I morgon bitti får jag kärt besök, då kommer ungdomarna hem till mig, de som har gjort den fina sagoboken om Nils och Alva, som jag har berättat om tidigare här på min blogg. Dessa fantastiska ungdomar som har åstadkommit så mycket på så kort tid. Och verkligen gör en stor insats för att få in pengar till cancervård för barn mm. I morgon hoppas jag få hålla en bok i min hand, med deras signaturer i så klart.  Så ska vi fika tillsammans.