Nu är det strul med min blogg igen. Men bara då jag loggar in via laptopen, alltså måste det väl vara där felet sitter?! Men att hitta hjälp och försöka åtgärda problemet är inte lika lätt. Jag kan inte logga in så pass att jag kan göra någonting, det bara står att jag måste öppna sidan en gång till.....såååå frustrerande.
Jag vill ju lägga in lite bilder också..
Får väl försöka få kontakt med blogger och se om dom kan hjälpa mig, via deras sida. Man kan ju inte ringa dom, nej så enkelt är det inte.
SUCK.
Teknikens underbara värld, jag bara säger det. Jag lägger en hel del av min tid på datorer och så eftersom jag jobbar med bokföring mm. Men känns som största delen av den tiden går åt till att hålla allt uppdaterat och i ett bra skick. För att inte tala om det blir strul, då går minuterna fort kan jag säga då man sitter och försöker hitta och lösa felet. Men precis som min mamma så är jag otroligt envis. Jag brukar inte ge mig i första taget.
Mamma är helt otrolig. Hon kan ringa och fråga om en strulig sak som hon inte får till på egen hand. Och jag kan tycka att det låter väl så avancerat och tro att hon nog får invänta hjälp från någon datakunnig. Men se, det går oftast bara en stund så ringer eller smsar mor och berättar att nu har hon löst problemet. Otroligt duktig mor. jag har.
I går kom så regnet. I omgånger. Men det kändes faktiskt riktigt gott. Det behövs. Är så torrt i markerna nu. Gräsmattorna är ganska hårt åtgångna. Känns nästan mysigt med regn, i alla fall då man står inomhus och bara tittar på det genom fönstret. Eller då jag är på altanen och njuter över att ha tak över huvudet. I helgen som var var det precis ett år sedan vi bröt upp köksgolvet. Då såg inte huset ut så här kan jag säga. Fullständigt kaos. Så i bland då jag känner mig trött och sleten så unnar jag mig det och tänker att det är okay. Med facit i hand så blev det ännu ett hektiskt år.
Vad händer då annars? Ja, Victoria föreningen i Jönköping fyller 30 år i år. Och det ska vi såklart fira. I går tog jag kontakt med media för att försöka få lite uppmärksamhet den vägen. Både tidningar, radio och tv var positiva. Hoppas det blir bra. Det gäller ju att synas bland allt som finns idag. så folk hittar oss och förstår att dom kan få stöd och uppmuntran av oss. Får känslan i bland att man kan tro att vi bara pratar sjukdomar på ex cafekvällar. Men så är inte fallet. Ibland kan det tom vara så att vi inte behöver prata om just det, vi sitter ju alla i samma båt så att säga.
Något som jag tycker är bra och önskar skulle nyttjas mera det är kontaktpersonerna som finns i föreningen. Till dessa kvinnor kan man ringa , anonymt om man så vill. för att få prata med en medmänniska och ställa frågor som man kanske inte vill ställa till anhöriga eller vårdpersonal osv. Undrar bara hur man ska upplysa folk om att dom finns? Ja, hoppas att jubileumet kan föra med sig att fler hittar oss.
Nu ska jag ge mig in i bokföringens underbara värld igen. Nu ska här stämmas av konton för fullt. Sååå skönt då allt stämmer.
Hoppas du får en bra dag.