Hej vänner.

Fredag, dag hemmavid. Har städat och nu står det limpor i ugnen, blir ingen veckohandling denna vecka utan då använder vi oss av det vi har hemma. Inte dumt att det sedan luktar nybakat heller för den delen. Blir nog lite bullar med känner jag...

Det är så mycket som händer nu! Framförallt på jobb-fronten. Jag vet att jag senast nämnde om mitt beslut att kliva av som ansvarig samordnare för Hjärtats hus. Otroligt tufft beslut och en vinglig resa framåt där jag nu befinner mig i överlämnandet till min efterträdare. Somliga dagar känns det helt rätt, då jag måste bromsa i min framfart, försöka att ha ett jobb mindre av dem alla. Men nästa dag så kan jag fortfarande undra om jag har tagit rätt beslut. Lämnar ju ett projekt som har gjort stort intryck på mig, inte minst beroende av alla fina människor jag mött längs denna resa sedan min cancer för tretton år sedan. 

Men det blir nog bra. Ibland kan det ju också vara bra att andra människor kommer till som får jobba vidare med "sina" ögon och utveckla det vidare. Det skall bli jättespännande att få följa Hjärtats hus vidare och jag kommer säkert att hälsa ibland, då jag fått många goa vänner på de olika mötesplatserna. Alla fina volontärer som gjort stort intryck på mig. 

Den här veckan lämnade jag över telefonen och till veckan lämnar jag över datorn till min efterträdare Elin. Då minskar ju direkt chansen att jobba! Känns ändå bra att ta det lite steg för steg så jag kan vänja mig vid en ny livscykel.

Elin, ja, vilken tjej. Alltså det är ju för underligt hur det ena kan leda till det andra, hur vägar korsas och möts igen. Måste nästan få berätta det. Jag var hos organisationen Coompanion 2014 då vi funderade mycket på i vilken form Hjärtats hus skulle vara. Företag, enskild firma, aktiebolag, förening, ideell förening, stiftelse eller vad? I samverkan med någon organisation och i så fall vilken? Kommun eller Region eller vad. ja, det var många tankar och diskussioner kring detta där vi fick tips och ideer av Coompanion.  Jag har sedan dess hängt med i deras organisation, varit med på en del nätverksträffar och även själv varit inbjuden till evenemang som de anordnat där vi har fått berätta om Hjärtats hus osv. Jag förstår att dom har använt oss som ett lyckat exempel, där en ide kommer från en civil person och sedan har kunnat bli en del av Region Jönköpings verksamhet. Hur som haver, innan jul fick jag mail från Elin som hade kontakt med Coompanion, där de tyckte att hon skulle kontakta mig då hon också var intresserad att bygga mötesplatser. Det var så vi fick kontakt. Alltså, det samtalet som vi sedan hade, det kändes som att höra mig själv 2014. Hennes tankar och drömmar och visioner och mål kändes som då. Dessutom kommer hon från Östersund, vilket ju också var en häftig tillfällighet, eller vad man skall kalla det. 

Efter lite kringelikrokiga vägar så blev det alltså Elin som tar vid rollen som samordnare för denna skuta. Och det känns sååå rätt. Jag är så tacksam och glad att vi möttes. Tack Coompanion får jag säga, som förde oss samman. Tänk om vi hade mötts tidigare och kunnat jobbar sida vid sida vidare med dessa mötesplatser! Men nu är det som det är och jag är förvissad om att det blir jättebra.

Jag försöker nu landa i att det skall bli spännande att följa på distans. Och som jag sa, jag flyttar ju inte till mars, jag kan ju finnas för råd och kanske andra insatser i framtiden, vem vet, jag stänger ingen dörr.

 Nog om detta.  I går tog jag ett annat avstamp. Vi hade då årsmöte för Bröstcancerföreningen Jönköping där jag har varit med i styrelsen under många år och senaste tre åren i valberedningen. Nu klev jag ur den vilket känns naturligt, inte minst i detta läge. Måste visa vilken underbar bukett blommor jag fick, TACK. Den pryder nu vårt köksbord och jag skall verkligen njuta av den

På bilden är också Werdis med, goa kvinna som har varit med i såååå många år och gett av sitt engagemang till föreningen på flera sätt. Som styrelsemedlem, som kassör, som stödperson mm. Det kändes verkligen starkt att få stå vid hennes sida. 

I veckan hade NK sin årliga fest för personal och folket i huset. Även Oscar var med tillsammans med några av personalen från Haga Tårtcompani o Bageri. Inte anade han då att han skulle bli årets ambassadör på NK. Ett pris som ledning mfl bestämmer. Så glad jag blir för hans skull, de ser hans förmåga till engagemang, inte bara för sitt egna företag utan för helheten, för varuhusets bästa, för samhället osv. Vilken kille du är Oscar. Då du var nitton år fyllda vann du SM i Unga Bagare och nu står du i Berns salonger och tar emot ett sådant hedersvärt pris. 

                                                           Grattis Oscar.

Jag kommer nog tror jag att skriva mer på min blogg nu i framtiden. Jag har ju under flera år ansvarat för alla social medier för Hjärtats hus och då har jag liksom fått nog med skrivande. Men då jag nu släpper även den bollen så tar jag nog mer tid till bloggen, tror jag. Det är ju kul att skriva, om det så bara är för mig själv ibland.

Nu skall jag ta ut första plåten med bullar. Limpan har jag redan provsmakat. Önskar er alla en riktigt fin helg. Var rädd om dig.