Translate

torsdag 31 januari 2013

Populär dyna

Nu har jag precis sytt klart en dyna till hundarna. Till deras hundplats. Den var visst populär. Jag hann inte göra färdigt den förrän dom låg på den. Då jag satt på golvet för att sätta ihop baksidan hade jag plötsligt två hundar på dynan redan. Så den verkar verkligen bli populär.

 
Så gott man kan ha det.
Jag var på tygaffären i Aneby under tiden vi flyttade hit men har inte haft ro att greja med bädden. Men nu är det klart. Bara att använda och njuta.
 
I ugnen gräddas just nu toscabakelser. Det stundar jaktlunch i helgen och då måste man ju såklart bjuda på något gott till kaffet också. Nu hoppas vi på att vädret blir trevligt , är ju bra mycket roligare att vara ute då.
 
Trevlig kväll önskar jag dig.

måndag 28 januari 2013

Tack Esther

Så glad jag blev häromdagen då ett oväntat brev landade i vår postlåda. Ett brev med en skrivstil jag inte kände igen. Alltid lika spännande då det numer inte är så vanligt att man får handskrivna personliga brev.
Detta var i alla fall från en granne från min barndomsbygd, hon hade rensat gamla lådor från sina föräldrar och funnit ett kort som hon skickade mig. Jag blev så glad.

 
Kortet var inte vilket kort som helst heller. Nej, det var ett original inbjudningskort från min farmor och farfar då dom skulle gifta sig 10 juni 1929! Så fint och så vackert skrivet. Det dråpliga var att den inbjudnes fästmö inte var medbjuden, bara han! Det var väl lite andra seder på den tiden kan man tro.
Hur som helst så gläder det en då någon anstränger sig så, det må jag säga. Så Tack Esther.
 
Nyss regnade det här, ordentligt. Men det mesta av snön är ännu kvar. Ska strax ta en promenad med hundarna igen. Zelma fullständigt älskar denna väderlek då det går perfekt att göra snöbollar som man kan jaga gång på gång, tröttnar aldrig.
 
Den här måndagen känns speciell, av lite olika anledningar. Var en mycket annorlunda dag i går så jag tror det är därför jag känner mig tacksam för att det idag är måndag och vi får möjligheter att få nya upplevelser. Tillsammans. Inte helt självklart att få vandra tillsammans genom livet, hur länge som helst, det vet vi ju.
 
Hoppas på en bra vecka. Och önskar dig detsamma.

lördag 26 januari 2013

Bokrelease

God morgon vänner.
Ny lördag med nya möjligheter. Alltid lika spännande att vakna då man inte vet vad dagen har att erbjuda. Jo, lite kanske men inte allt.
Idag ska det städas , dock inte i mitt hus, och av någon underlig anledning tycker jag ibland att det är roligare att städa hos andra!

Hur gick då Stockholms resan? Jo, alla tiders. Tåget rullade på , nästan i tid dessutom.
Satt bredvid en man som jobbade frenetiskt på sin dator och telefon stort sett hela resan. Slår mig hur lätt det är att uppgifter kommer i fel händer. Jag hade kunnat läsa allt på hans skärmar om jag velat. Tala om att vi lämnar ut oss och våra arbeten. Interna uppgifter som ingen annan ska ta del av.... Hu, lite läskigt tycker jag.

Väl framme åkte jag buss till Brunkebergs bageri på Dalagatan. Kändes som jag åkte hur länge som helst, trots att det tar ca tre minuter. Men känns alltid längre första gången.
Detta bageri kan jag varmt rekomendera. Otroligt mysig atmosfär med en öppen planlösning där cafe-gästerna kan se bagarna som arbetar och det är en febril verksamhet och framförallt en underbar stämning. Glatt och trevligt. Mycket beroende av den trevliga personalen så klart. Ett positivt bemötande om varje kund, med ett skönt leende på läpparna. Helt outstanding.

 
En glad bagare.
 
Efter att ha avnjutit en god paj och sallad och såklart ett gott nybakat bröd och kaffe så åkte jag buss tillbaka till centralen och gick så ut på city. Det är allt något speciellt med Stockholm i alla fall. Så kul att se folkvimlet och känna pulsen. I alla fall för några timmar. Jag var på jakt efter jeans, men då jag provat ett par la jag ner det, kände mig inte alls på humör för det. Typiskt , nu då jag hade chansen.
Istället strosade jag runt och kikade efter presenter, bland annat ville jag ha något till Oscar inför kvällens release.
Slog mig dock att utetiggarna inte har blivit färre. Tyvärr känns det som att dom var än fler. Gör så ont i mig.Och enligt vad jag har hört så finns det visst ligor som nyttjar detta och kör ut folk i minibussar på morgonen och placerar ut dom på olika ställen i stan, för att på kvällen komma och samla in dom igen...för att sedan såklart ta pengarna själva! Otroligt om det är sant. Var har moralen tagit vägen?????
 
Ja, jag gick även förbi Klara kyrka där det delades ut bröd och annat till uteliggare och behövande. Stor eloge till dessa människor som står där och tålmodigt hjälper människorna.
 
Efter ett långt strosande i olika affärer kom jag till sist in på NK. Då jag går i NK huset tänker jag alltid på min morbror Ingvar. Då jag var på besök hos honom i min ungdom var vi bla på NK. Min kära morbror finns inte längre, tyvärr, då han omkom med Estonia 1994. Men jag saknar  honom fortfarande och Stockholm kommer alltid att förknippas med honom för mig. Han gjorde så starkt intryck på mig.
 
MEN så mötte jag världens trevligaste affärsbiträde på NK. En helgo tjej som gav allt för att kunna hjälpa mig att hitta något till sonen. Och då menar jag allt. Jag har aldrig haft en så lång och intressant presentinslagning!!! Ha, ja det slutade med att vi bytte adresser o tel nummer. En otroligt go tjej som det visade sig att jag hade både det ena och det andra gemensamt med.
Det dråliga var sedan då jag i ögonvrån såg en annan expedit, som jag "känner". Otroligt vad liten världen är. Där står ju en kille som jag träffat på bla Oscars bröllop!!! Nog är världen liten så säg, även i en storstad.
 
Nöjd med mitt paket gick jag till gamla stan. Gick inte in i en enda affär, men bara gå och känna atmosfären hör liksom till ett Stockholms besök. Jag släntrade in för en kopp kaffe på ett kondis däremot och där slogs jag av skillnaden på atmosfär måste jag säga. Här var det inge glada miner bland personalen, alla såg mest ut att längta efter att få gå hem........Vilken skillnad.
Här skrev jag kortet i alla fall och satt och väntade på att tiden skulle gå.
Tunnelbana ut till Hornstull och leta mig fram till bageriet Friends of Adam där release festen ägde rum. Jättetrevligt och mysigt. Kul att få träffa flera av Oscars kollegor och andra som jag bara hört namnen på tidigare, förläggare och annat bransch folk. Tal hölls och Oscar fick blommor i mängder. Enligt förlagets chef har dom nästan slut på första upplagan, redan! Det var länge sedan dom upplevde en sådan rusch och ett sådant tryck , redan innan den släpptes ringdes dom ner av intresserade människor som vill ha den. Så med andra ord så har den helt klart ett tomrum att fylla i vårt samhälle. Och säkert i andra länder med.
Med andra ord en välidigt lyckad kväll. Och jag var sååå glad att få vara med.
Detta att få följa ens barn och dela deras glädje ( och såklart även somliga dagar deras jobbiga saker) måste ändå tillhöra livets goda. Jag kände mig såååå priviligierad.
 
Ja, jag fick sova över hos Oscar o Henrik och åkte så med dom tillbaka till Småland dagen därpå. En lagom tripp med andra ord.

 
Här sitter Oscar bland alla blommor. Lite lagom trött och sliten men såklart glad.
 
Med mig hem har jag tolv böcker, nästan alla är redan bokade så det blev inte så många presenter som jag tänkt mig. Men det är ju bara att köpa mer.
 
Innan jag slutar skrivandet för idag måste jag berätta att NU har symbolen för att kunna lägga in bilder i bloggen kommit tillbaka!!!! Måntro om datorn bara behövde vila???? Glad blev jag i alla fall.

torsdag 24 januari 2013

Stockholm, here I come

Nu ska jag äta lite risgrynsgröt och packa tandborsten för att sedan åka tåg till Stockholm, Ikväll är det bokrelease på Friends of Adam, bageriet där Oscar jobbade tidigare. Men först ska jag gå till det bageriet där han är nu. Ja, han är väl redan i gång och bakar för fullt antar jag, fastän klockan bara är halv sju på morgonen.
Hoppas nu bara att tågen rullar idag. Är ju lite kallt och som man hör så har dom uppenbarligen problem med kylan, kära lilla SJ.....Vi har tretton minus nu, är helt vitt av rimfrost på träden. Vackert med andra ord.
Nehej, nu lär jag äta min gröt och ge mig av.
Ha en bra dag.

söndag 20 januari 2013

En rolig dag

Söndagen snart till ända och den har varit speciell och riktigt mysig. Var uppe redan vid sju och bryggde kaffe och ut med hundar och äta frukost osv för att sedan kunna följa Oscar på tvn under flera timmar. Jättespännande. Och såklart är jag jättestolt och glad för hans skull.

Kunde inte låta bli utan ta en bild med mobilen idag, sonen och Kristin diskuterar glutenfritt bakande...Inte kunde jag väl ana det då Oscar satt hemma vid köksbordet och klippte och målade och sydde i vaxdukar och annat roligt? Nog är det fantastiskt att få följa barnen, rikare kan jag inte vara.
 
Ja, nog om det nu. Nu måste vi samla ihop oss inför ny arbetsvecka.
Söndag kväll är alltid lite speciell. Något nytt står utanför dörren och väntar, kan ibland känna lite smått "ångest" inför en ny vecka. Så många saker att ta tag i och alltid stor förväntan att man ska hinna så mycket under dagarna. Så ramlar veckan på och snart är det helg igen. Så är livet.
 
Om jag är hemma i morgon så kommer nog både jag och Bezzie att hålla utkik utanför huset, en räv smyger nämligen runt här . Jag smög efter den i går och idag var det Patriks tur. Den kommer visst vid samma tidpunkt så i morgon lär jag hålla utkik och ha bössan redo. Tyckte den hade lite tunn svans så vi måste nog kolla den lite närmare.
Ja, vi får se vad morgondagen ger oss.

lördag 19 januari 2013

Yes, äntligen?!!!!

 
Oj, är det sant? Har jag fått till det nu? Fastnar bilden nu och kan du se den????
Jag har gått en helt annan väg än tidigare för att få in bilden men se det verkar fungera.
Nu loggar jag ut får jag se om denna lilla pippifågel stannar kvar,,,,,,

Sonen på TV

Ja, i morgon gäller det. I morgon kommer Oscar att vara direkt i TV4 och baka glutenfritt bröd. Så spännande ska det bli. Och jag önskar honom verkligen Lycka Till. Inte alla som får möjligheten, men han har ju verkligen jobbat för att komma dit också.
Ja, så jag får gå upp skapligt i morgon och ladda kaffekannan så jag kan sitta och titta och mysa. Sedan kanske det blir angling nere på sjön, kanske. Får se hur kallt det är. Idag har det varit några ute på isen och dom fick säkert en fin dag, om än kall.
Nu ska jag laga middag. Trevlig kväll önskar jag dig.

fredag 18 januari 2013

Biljett bokad

Yes. Nu har jag bokat biljett för att resa till Stockholm. Så kul ska det bli. Blir en snabbvisit nästa torsdag och jag åker själv men det ska bli kul i alla fall. Då ska jag hälsa på Oscar o Henrik och vara med på bokreleasen på bageriet Friends of Adam. Ser fram mot att komma dit.
Stockholm är ändå något visst. Jag gillar att bara gå och strosa bland gator och gränder , några timmar. sedan är det underbart att komma hem igen. Nu får jag ju mysa med mina kära där i Stockholm också.  Ja , det blir säkert bra.
Idag började jag dagen med att efter frukost och de vanliga rutinerna lyssna på Oscar på Radio Stockholm. Känns fortfarande underligt att höra honom på radio, ändå helt naturligt. Han har ju varit med några gånger nu men det är alltid lika fascinerande att få höra honom där- Så är det väl att följa sina barn. Varje gång är unik.

Då jag jobbade på kontoret idag så fick jag ett telefonsamtal. Från valberedningen för Viktoria föreningen i Jönköpings län, bröstcancerföreningen. Jag fick förfrågan redan förra året om jag kunde tänka mig att gå in i styrelsen men kände då att inte läget var rätt. Men idag kändes det rätt. Så i mars ska jag väljas in i styrelsen, om medlemmarna vill det vill säga. Ser fram mot det. Nya kontakter och nya möjligheter att få träffa spännande människor. Och att kanske kunna påverka någonstans.  Ja det känns helt rätt.

I eftermiddag tog jag en sväng till Tranås för att uträtta diverse ärenden. Hade en lång lista, blir ju så då det inte är så ofta jag kommer dit längre.
Besökte bland annat min gamla arbetsplats, förskolan Lukas, där jag träffade goa arbetskompisar som fortfarande stretar på bland barnen. Jag hoppade ju av den skutan för många år sedan nu.
Fick i alla fall inbjudan till jubileums middag, är visst 25 år sedan vi startade upp förskolan!!! Oj, var tar tiden vägen? Helt otroligt. Fast det är klart att då jag tänker efter hur gamla mina barn är så återstår ju faktum att det stämmer!!! Hoppas i alla fall kunna vara med och dela gemenskapen med mina fd medarebetare på en trevlig middag i Tranås. Kul att se fram mot den.

Ja, då jag åkte hemåt , till mitt "nya" hem var jag helt lyrisk och lycklig. Så gott det känns att ha roliga saker att se fram mot och inte minst känslan att veta att man har goa vänner lite här och var , vänner som funnits med i så många år. Ja, nog är det rikt så säg.

Trevlig helg önskar jag dig där ute i januari mörkret. Kom ihåg att det ljusnar allt mera för varje dag som går, snart blir det vår.......

torsdag 17 januari 2013

Leta hund

Nu är det kväller igen, som han sa den lille rumpnissen på Ronja Rövardotter...... Och helt mörkt ute. Men här inne brinner det gott i braskaminen, hundarna sitter omkring mig och jag har rensat bland bilderna på bloggen. Detta i ett försök att hitta felet varför jag inte kan lägga in mera bilder.....Ja, jag har gjort en del andra ändringar också, enligt tips från anonym....så håll tummarna nu om det kan fungera igen.....

Dagen idag har varit mycket kontorsarbete. Kontrolluppgifter och rapportera till Fora, bokföring och lite annat smått. Så gav jag ett litet bidrag till Cancerfonden som jag lovade att göra under oktober månad då jag sålde några böcker och en del av intäkten skulle gå till forskning vidare . Skönt att få det gjort också.

På eftermiddagen tog jag en rejäl promenad med alla hundarna och då försvann Zelma! Ja, hon fick nog för sig att hon var jakthund tror jag och drog iväg bortåt skogarna här. Men det knepiga var ju att hon inte kom tillbaka. Och se då sätter min fantasi fart. Jag gick och ropade, jag hoppades, jag hämtade sparken och åkte tillbaka där jag senast såg henne, jag spårade hennes spår i skogen, ja det var riktigt läskigt. Med tanke på hennes tjocka päls så vet jag att risken är stor att snön kockar ihop sig på henne och hon till slut får svårt att gå. Och då började jag ju fantisera om hur hon kanske ramlat i ett dike och dessutom blev väldigt blöt och snön fastnade än mer....ja så knäppt.
Jag fick ge mig och började gå tillbaka till sparken ute på vägen...................DÅ kommer hon därborta, tillbaka i samma spår! Hur lugnt som helst. Puh, vad glad jag blev. Ja, fördelen med detta var väl att jag fick en rejäl promenad i skogen jag med.


onsdag 16 januari 2013

Nästa körning

Vad bra att man är flexibel. Nu fick jag samtal om nästa körning, ska snart åka för att skjutsa Patrik mellan maskinen och hans bil.....gäller att ha jobb för händerna som man kan släppa....
Får nog ta mig en kopp kaffe först.

Du vänliga som tipsade mig om hjälp med strulet att inte kunna få in bilder på bloggen längre,,,jättesnällt. Jag har försökt igen med den länken som du tipsade om. Har sedan tidigare jobbat med dom tipsen som visades där men jag får inte till det. Måntro om det kanske är slut med fotandet i bloggen för min del? Frustrerande.
Får väl se om jag kan få någon som hjälper mig.

Ute snöar det så vackert och stilla idag. Tog en rejäl promenad på morgonen med hundarna och dom bara älskar snön. Bezzie studsar ut på alla fyra då hon ser att det är snö. De andra två jobbar på att gräva sig neråt för att hitta diverse roligheter under snön. Slutar ofta med att Zelma får ont i tassarna då snön har förmåga att fastna mellan hennes trampdynor, trots att jag har klippt håret på hennes tassar. Roligt har dom i alla fall, helt klart.

Begravningen då? Jo, det var så fint. En vacker gemenskap både i kyrkan och i församlingshemmet. Det blomster havet som var i kyrkan skulle Kerstin ha häpnat över tror jag. Önskar hon såg det. Det var så vackert. Prästen höll ett så bra griftetal, hade verkligen träffat in med tankar om Kerstin som vi kände stämde så bra. Kunde se henne springande i träningskläderna, pigg som en lärka. Skönt att försöka bevara den bilden av henne. Mycket mat var det på minnesstunden efteråt, precis som det hade varit om Kerstin hade dukat upp det. Hon var alltid så generös och bjöd på det bästa.
Ja, tack Kerstin för att vi fick lära känna dig. Nu får du vila och slippa från det elände som sjukdomen åsamkade dig.
Och vi andra stretar på ett tag till. Ingen vet något om vad vare sig dagen i dag eller morgondagen har att erbjuda eller överraska oss med. Bara att leva med och försöka ta tillvara dagen så gott vi kan.

Min dag får nu fortsätta med en kopp kaffe och som sagt, sedan blir det lite sk "taxi-rörelse" igen.

söndag 13 januari 2013

Var tog täckningen vägen????

Ja idag har det inte varit lätt att kommunicera med yttervärlden, i alla fall inte via telefon. Vare sig den fasta eller mobilt...Patrik gick upp på högsta berget för att kunna ringa men det räckte inte till för att jag skulle kunna komma ut med min mobil.... Vad händer???
Och så har min skärm på mobilen hakat upp sig så jag får vara väldigt våldsam för att kunna svara om det ringer eller om jag över huvud taget ska ta mig in i telefonen. Hm, någon inställning som ska justeras? Ja, det får jag klura vidare på.

I morgon ska vi på begravning. Kära Kerstin, i morgon ska vi ta farväl av dig. Känns jobbigt och hemskt,  brukar bli så tungt i kyrkan även om det kan vara en ljus stund och så. Men vi får försöka känna tacksamhet för den tid du var med oss här, för de roliga stunder och skratt vi haft tillsammans.För att jag fick möjligheten att lära känna dig. Känns inte så länge sedan jag satt hemma hos dig på altanen och vi pratade och delade gemenskapen. Och inte är det länge sedan vi hade kontakt via mobil och mail.
 Jag saknar dig fortfarande här på bloggen Kerstin, känns som du läser vidare trots att du inte finns här längre. Knepigt. Knäppt? Ja, du får tänka vad du vill men för mig är du med i alla fall. På bordet lyser ett vaxljus som minner mig om dig.
Och visst är det väl så, att de människor vi möter längs livets väg och som tillför positiv anda och glädje formar oss som människor och finns med så länge vi kan minnas. Tillsammans ger vi av varandra och formar varandra.
Frid Kerstin.

fredag 11 januari 2013

Loppis på Myrorna

Så var det dags för fredag kväll igen....ännu en vecka att lägga i ryggsäcken.
Och jag kan fortfarande inte lägga in bilder på min blogg. Detta är ju deprimerande, Känns inte alls lika roligt att bara skriva. Undrar om jag kan få tag i någon människa som kan detta?!!!

Idag har jag stämt av mina räkenskaper för försäljningen av min bok. Känns bra så långt. Och så har Oscar fått sina första exemplar av hans bok som släpps nu den sjuttonde januari, En bok med hans recept på glutenfritt bröd. Ska bli spännande att följa hans vidare resa....
Idag har jag också varit med min kompis till Jönköping. Vi hade lite olika ärenden både hon och jag att uträtta och så gick vi och strosade runt på Myrorna i säkert ett par timmar!!! Otroligt vad prylar. Och det var helt klart den snyggaste Myra-butik jag har varit inne i någon gång. Snyggt sorterat med kläder i olika färgställningar, snyggt uppställt porslin osv. Ja, dom som håller i denna butiken har känsla för stil och smak, jättemysigt.
Gjorde jag några fynd då? JO ,såklart. Jag köpte några glas, sådana där fina fotglas som ändå är lite okay att använda till vardags. Jag köpte också en liten speciell pall/piedestal som är i samma stil som en gammal som jag har sedan tidigare. Detta var liksom en miniatyr av den jag redan har. Och då jag tröttnat på den så vill Oscar bli vid den så det finns en plan,
Ja, man har ju inte roligare än man gör sig. Och så ett glittrigt armband för tjugofem kronor, så var jag så nöjd så....

En som inte hade roligt var en man som handlade samtidigt som oss på Ica Maxi. Det var det bittraste och argaste jag skådat på väldigt lång tid.
Han kom efter mig i kön så då jag hade betalat och plockat i mina varor i kassen ställde jag den på kanten av hyllan där man brukar packa sin kasse, En potatispåse hade jag också. DÅ kommer denna mannen och drar ilsket sin vagn runt mig, ställer den demonstrativt bredvid mig, "slänger" ner min matkasse på golvet under kassan bredvid och tar min potatispåse och slänger iväg den på golvet! Ja, verkligen slänger. Jag blir helt stum, vad i hela världen flög det i honom? Jag försökte ursäkta mig och förklara mig, då han uppenbarligen tyckte att jag var allmänt i vägen, men han var inte kontaktbar utan plockade frenetiskt i sina saker i sina kassar!!! Vi skyndade att plocka ihop våra varor och gick därifrån. Då jag vände mig om såg jag att han hade en fru också! Stackars den frun, sa vi båda i munnen på varandra. Han skulle jag inte vilja möta om jag så finge betalt.
Så knepigt. Måntro om han hade dålig dag eller vad, Eller kanske han inte mådda riktigt bra. Jag vet inte, men usch så olustigt det hela var.

Nu har jag i alla fall landat här hemma. Har middagen på gång, sent omsider, hundarna ligger och sover vid min sida här i soffan och damerna kör skidskytte för fullt i tv rutan.
Och på bordet står ett par fina "kristall"glas på fot. Nu ska vi inviga dom, Patrik o jag.
Trevlig helg önskar jag dig.

torsdag 10 januari 2013

Frustrerande

Ja såååå frustrerande. Jag kan inte få till att tanka in bilder mera på min blogg. Förstår inte vad som har hänt eller vad jag ska göra.................. Känns inte lika roligt att bara sitta och skriva,,,,,Suck!

Måste man vara dataexpert för att kunna blogga????? Nu har jag suttit en halv timme igen och försökt att tanka över bilder direkt från mobilen via ett program som jag försökt ladda hem på mobilen!!!!! Jag lägger ner detta nu en stund och  hoppas jag lyckas nästa gång jag öppnar . Kanhäda måste den laddas hem i lugn o ro, eller kanske måste jag stänga av och börja om?????? Pust.

Idag har i alla fall julen åkt ut härifrån huset. Granen hade inte många barr i behåll då den åkte ut genom dörren måste jag erkänna. Desto flera låg kvar på mattan och i dess omnejd.....

måndag 7 januari 2013

Snacka om miss!

Oj så tokigt det kan bli då! Hörde just att en patient har anmält sjukhuset i Jönköping för två stora fel. Personen hade sökt hjälp för en skadad fot men fick vänta flera timmar innan han fick hjälp och dom då konstaterade att den var av! Den andra blundern dom gjorde var att han fick med sig fel röntgenbilder hem! Eftersom det var foten som var skadad borde det logiskt sett vara en fot på bilderna, MEN det var det inte I stället var det bilder på någons skalle!!!!!
Jag är tacksam att jag inte är den läkaren som gjort så tokigt.

Idag har jag en kontorsdag. Just nu uppdaterar jag bokföringsprogrammet. vilket visst tar en stund. Bra då hinner jag sätta mig här en stund.

Ikväll är det dags för premiär av Farmen. Jag är så larvig så jag ser fram mot det också!!! Lagom tokig underhållning för min del. Och så sveriges mästerkock..... Soffläge får det bli.

Så har jag idag pratat med en familj som är inne på att flytta hem sin katt-tjej hem till oss. Jag är bara så kluven då jag är osäker om min Mysak verkligen kan acceptera en katt till här i huset? Mysak är ju sju år och denna katt är ett par år tror jag, bägge är kastrerade. Är man dum om man provar? Hur skulle du göra?
Jag ringde veterinären bara för att rådfråga. Hon sa att man skulle kunna testa och sätta en adapter i väggen , en dosa som utger freoner och stänger av känslorna  för katten!!! Eller i alla fall minskar känslorna...om jag fattade rätt. Låter knepigt, eller? Undrar hur vi människor reagerar på den mackapären? Tänk om vi också tappar känslorna. Då blir det inte alls lika roligt. Nej, då ingen fara. Vi har ju inte samma känsliga sinne som djuren har. I skafferiet har vi en dosa i uttaget som skrämmer mössen....men jag blir ju inte rädd för det..... Ha ha.
Ja, vi får fundera lite till och familjen får ju avgöra om dom vågar släppa hit den lilla katten...

I går kväll grät jag då jag läser en jättebra bok. En av de bästa jag någonsin har läst. Oscar och Boel heter den, skriven av Josefine Sundström. Den är så otroligt stark, kanske delvis beroende av att jag själv har haft cancer och även  suttit vid bädden hos en sjuk vän några dagar innan hon fick lämna detta livet. Josefine skildrar slutskedet för Daniel som är sjuk så fint och värdigt tycker jag. Och hon skildrar hur man kan känna det som anhörig till boende på en demensavdelning. Helt olika världar men ändå finner dom varandra och kan hjälpa varandra, Oscar o Boel Ja, personerna i boken blir så levande för mig. Jag sov inte jättebra i natt kan jag väl erkänna, hade nog dessa tårar på min näthinna även då jag sov.... Men kan du komma över den så rekomenderar jag den varmt. Verkligen.

Trevlig kväll önskar jag dig.



lördag 5 januari 2013

Vilken rolig dag jag har haft idag

Ja, det har så här långt varit en riktigt mysig och rolig lördag. Trots att tre kronors juniorer missade guldet. Men inte illa med silver, jag bugar och gratulerar. Skidtävlingarna idag har jag missat så det kan jag inte uttala mig om- Hoppas det gick bra.

Jag fick en skön sovmorgon och har sedan varit hos David och grejat i hans lägenhet. Vi sprang runt i stan och letade gardintyger och har nog tittat igenom allt som finns i den staden. Fann till slut tyg som vi var nöjda med och så var det till att sy. Tur att man har en son som har flera intressen, han fick fixa olja till min symaskin då jag trodde den skulle skära ihop när som helst. Inte vet jag vad det var för olja, avsedd för bilar eller vad, men bra blev det i alla fall.
Jag är så stolt för David med- Han har verkligen lyckats inreda sin lägenhet jättesnyggt. Skön smak har han. Stilrent och hemtrevligt.
Ja, det var roligt David, det gör vi om fler gånger.

I går satt jag här vid bloggen och tänkte lägga in några bilder från vårat hus men det funkar inte. Vet inte vad som hänt, om det är någon inställning eller något tillfälligt fel ....?  Får ta det en annan gång.

Nu sitter jag o väntar på Patrik, vi ska till goa vänner ikväll. Länge sedan vi träffade dom så det ska bli jättetrevligt.
I morgon ska jag till kyrkan och servera hembakt kavring och paj. Kavringen är klar, ska bara skivas upp. Pajen får jag roa mig med i morgon bitti så den är varm och fräsch.

Önskar dig en skön lördagkväll och en fin trettondag jul.

onsdag 2 januari 2013

2013

Nytt År med nya möjligheter. God fortsättning önskar jag dig. Hoppas du hade en bra början på det nya oskrivna året.
Vi hade en väldigt lugn och skön nyårshelg. Bara slappade och njöt av lugnet omkring oss. Att få slappa med hundarna som sällskap, lite promenader och äta rester av god mat. Ja, en vilande helg med andra ord. Somnade flera gånger under dagen, ja vi var nog lite trötta efter allt som hänt....

Så idag har vi dragit igång igen och det känns jättebra det med. Jag lyckades få till en klippning på eftermiddagen så nu har jag fått bort de kluvna hårtopparna som jag känt av en tid. Trodde till en början att det var målarfärg i håret innan jag kom på att det var väldigt länge sedan jag klippte mig. Då jag satt i frisörstolen slog det mig än en gång hur otroligt vithårig jag är! Och jag kom att tänka på en gammal kvinna som jag fick äran att köra på i rullstolen på hemmet där hon bodde under en sommar på 80 talet. Hennes hår var som silver i solljuset. Jag körde henne ut på gräsmattan utanför huset en dag och flätade hennes jättelånga vita hår till en fläta som jag lade uppe på hennes huvud. Och i flätan satte jag blommor som vi plockade där ute . Så fin hon var..... Jag är i alla fall av med mina kluvna toppar nu.

Efter att ha blivit ompysslad av frisören lämnade jag in sitsen i vår skinnsoffa på lagning då den spruckit i sömmen. Hoppas vi får den tillbaka snarast då vi nu "bara" har varsin fotölj. Nu väntar jag inga gäster förvisso och helgen framåt är uppbokad då vi är bortbjudna och har lite att stå i.  Bara att vänta och se.

Zelma blir allt piggare för varje dag som går. Som väl är. Idag jagade hon kottar i skogen som hon brukar göra.Knepigt vad det var som hände. Men en hund kan väl också få vara lite sjuk i bland, eller hur?

Nu ser hon på nyheterna på TV!