Födelsedag igen

 Ja, idag är det min födelsedag igen. Ännu ett år avklarat. Ett spännande år om jag tänker tillbaka. Första födelsedagen i vårt nya hem. 

Började dagen med kaffe på sängen och en rolig "bakelse" skapad av Patrik. Han delade olika sorters munkar i tårtbitar och satte dem samman, smidigt att äta och mättande.

Har idag tillbringat en del av dagen på kontoret, är så skönt då man har kommit i fatt sig någotsånär då helgen vankas. Ikväll kommer delar av familjen hem så vi får fira tillsammans. Härligt att kunna ses. 

Men vi lär sitta inomhus, ute är det fortfarande kalla vindar. 

I morgon skall jag säga hejdå till veckans gäster som vänder hem tillbaka till Tyskland. Och så städa och förbereda för några timmar senare kommer nästa gäster, även dessa från Tyskland. Det är fantastiskt roligt att få  ha gäster i vårt gamla hus och se hur de njuter av både hus och naturen ikring. Precis som vi gjorde då vi bodde där. och gör här vidare i Målviken. Denna veckas gäster har tillbringat en hel del tid på sjön också och fiskat och fått frisk sjöluft. Och så har de invigt bastun som vi färdigställde förra veckan. Skall bli kul att höra hur de upplevde den, hoppas de gillade den. Vi är väldigt nöjda med den. 

Denna kreativa "bakelse" blev det till morgonkaffet.

Tidigare i veckan fick jag låna mina barnbarn en dag. Vi åt mat i omgångar såklart, det är ju viktigt och trevligt. Men så fiskade vi också. Frank är som jag, han har svårt att sluta, vill gärna tro att det kommer att nappa på nästa drag. Så det tog en bra stund i kylan men vi fick tyvärr inget napp. Men roligt hade vi. Visst fastnade vi med kroken i träd och fick ta ut båten för att dra loss draget från sjöbotten men vad gör väl det. Han fick med sig det draget han hade hem igen så han var nöjd och glad. Trötta var dom med, de somnade bägge två i bilen hem.

Vi har det så bra, så bra. Inombords gnager dock oron och maktlöshets känslan då vi alltmer förstår vilken fasa många människor i vår värld upplever. Dessa eländiga krig på flera platser som bara bryter ner och förstör. Som dödar oskyldiga barn och vuxna. Ja, då man stannar upp och tänker på det så kan man inte annat än bli väldigt ledsen och frustrerad. Så onödigt. Vi har bara en värld som vi måste dela med varandra och vara rädda om, vi har bara ett liv, spelar ingen roll hur mycket pengar eller makt vi har så kvarstår det faktumet. Och ändå har inte människan lyckats lära sig av alla tidigare generationers förstörelse och dödande utan fortsätter än värre. Senaste dagarna har vi än mer fått se oerhört fasansfulla bilder från Gaza i tidningar och det går verkligen inte att blunda. Det ger oss bilder som vi får leva med på vår näthinna. Och känna frustrationen växa. Å, om vi kunde bli lite klokare och smartare, vi människor som är skapta med hjärna och allt därtill, för att kunna ta hand om varandra. Å, om det kunde få bli fred på vår jord. 

Och jag kan inte låta bli att förundras över varför det inte lyfts mer i debatter om hur krigen förstör vår miljö! Vi är ju så miljömedvetna i vårt land och många fler, men denna förstörelse som vi håller på med måste ju skada vår jord och atmosfär fruktansvärt mycket, eller har jag fel? 

Dessa tankar får jag då jag sitter här och ser ut mot en grön vacker natur, där träden nu snart har slagit ut sina fräscha spröda vackra blad i en mängd olika nyanser av grönt. Lika förundrad varje år att naturen orkar göra det så vackert igen och igen och igen. Och jag får acceptera att jag har ett gott liv, att livet inte är rättvist utan ser väldigt olika ut, beroende på var på vår jord man befinner sig osv. 

Till dig som läser detta vill jag i alla fall önska en fin helg. Hoppas du får njuta av det vackra i vår närhet. Var rädd om dig.