Idag är det redan den 19 januari så året har redan tagit form och vissa planerade steg finns i både almanackan och i livet i stort.
Vi avslutade året tillsammans med goa vänner. En härlig kväll som bjöd på god gemenskap, såklart god mat, bastu och biljard. Efter tolvslaget landade vi i soffan där vi satt och filosoferade, ett alldeles perfekt sätt att börja ett nytt år på. Tack kära Felicia och Johannes för en trevlig nyårsafton. Den gav en skön ton inför året.
Idag är det söndag. Jag fick kaffe på sängen då maken åkte för att jaga på morgonen. Jag velade hit o dit om jag skulle hänga på eller inte men bestämde mig för att istället åka till mina svärföräldrar och mysa med dom istället. Men först tittar jag nu på skidtävling på tv och njuter av ett lugnt hem där hundarna ligger runt mig.
Ute är det vackert väder idag, några få minusgrader men lite snö kvar som har frusit till skare. Isen försöker lägga sig här i viken men då temperaturen gör snabba växlingar så tar det sin tid.
Laddar för en ny vecka. I morgon eftermiddag har vi öppet i flygeln vid Ryhovs Herrgård som alltid på måndagar. Alltid lika spännande att se vem vi får möta, hur många som kommer, vilka samtal det blir osv. Nya vänner och nya upplevelser. På tisdag åker jag till Eksjö då vi har öppet där under eftermiddagen.
Vi har kommit så långt med Hjärtats hus nu att vi även har bokat lokal och bestämt datum när vi öppnar i Värnamo. Den 27 mars slår vi upp dörren även där. Nu jobbar vi intensivt för att nå nya och fler volontärer. Ju fler vi är desto lättare blir det för alla.
Det vi också nu fokuserar på är att vi önskar och tror att även yngre medborgare skall kunna hitta till oss. Vi vet att de finns, de unga familjer som drabbas av cancer. Unga föräldrar osv. Vi har vid några tillfälle fått samtal från drabbade. Vi vill få till en grupp, några som kan träffas ibland, som får möjlighet att stötta varandra och göra saker tillsammans som passar just dom. Vi har lokalen och vi kan ordna andra praktiska saker. Ja, vi ger oss inte så lätt. Hjälp oss gärna sprida att vi finns.
Nu skall jag börja plocka ihop lite smått och gott som jag skall ta med mig på min utflykt idag. Jag räknar med att kunna stå på benen utan att göra det jag gjorde häromdagen utanför jobbet. Där var det plötsligt en väldigt hal isfläck som doldes under ett tunt snölager. Då fötterna försvann lyckades jag, likt Anja Pärssons sälliknande rörelse vid målgång, göra ett utfall med alla mina lemmar och efter en förhållandevis mjuk landning åkte jag kana framåt. Till min stora lycka fanns inte ett uns grus heller så det blev inga trasiga knän eller andra delar. Marie som gick bredvid mig, befarade nog det värsta då hon blev vittne till mitt fall. Men som sagt, jag landade perfekt. Den gången.
Jag skall sluta dagens inlägg här med en lite rolig bild som jag tog nere vid sjökanten härom veckan. Jag vet inte vad du ser i fotot. men nog kan jag tycka att det kan se ut som en groda som ramlat omkull! Isen kan minsann spela en spratt på många sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar här om du vill.