Translate

onsdag 11 december 2013

Patientföreträdare kurs

Ja så har jag landat hemma igen. Efter två mycket intensiva kursdagar i Stockholm. Jag och ett stort antal fantastiska människor som är valda som patientföreträdare har fått huvudet fullmatat av information, nyheter, bra saker och mindre bra saker som händer i våra landstings vård. Somliga landsting går stadigt framåt i utvecklingen medans faktiskt tyvärr någon går bakåt i stället. I alla fall om man frågar oss patienter. Kan kännas hopplöst att ro denna skuta och försöka påverka i allt som borde kunna bli bättre. Men jag känner mig ändå hoppfull då jag nu träffat alla dessa fantastiska människor med så mycket kunskap, erfarenhet och vilja att påverka. Vilja att göra en förändring till det bättre. Vilja till att påverka de som bestämmer och styr ute i vårat land.
Känner mig å andra sidan rätt liten. Lilla jag, vad ska jag kunna göra i vårat landsting? Vad kan jag göra för att förbättra?
Hm, det tål att fundera på det minsann. Men jag får väl landa i detta nu och se vad tiden har att ge. Jag har styrelsemöte i bröstcancerföreingen i morgon kväll och då hoppas jag få ordet under en stund, har flera saker att ta upp som jag tycker känns viktiga.
En av killarna som var med på kursen kom från min kära hemstad, Östersund. Tro det eller ej, men såklart hade vi gemensamma bekanta. Faktiskt en av hans kompisar hade jag som chef på affären i byn där jag jobbade i min gröna ungdom!
 Fick kontakt med många mysiga människor där i huvudstaden som jag hoppas på att få ha vidare kontakt med. Får jobba på det.
Stadshuset i decemberskymning.
I går kväll landade jag hos Oscar o familjen. Idag har vi tillbringat tiden i Haga Tårtcompani och Bageri, Oscars bageri. Jag slutar aldrig förundras över denna pojk! Han har nu iklätt sig en ny roll, nu är han snickare. Han bygger nämligen bänkar och annan inredning där i bageriet som om han hade utbildats i det också! Otroligt att se. Är nog bara så att vågar man så kan man åstadkomma så mycket. Har man modet att våga riskera att misslyckas så kan man skapa mycket.
Haga Tårtcompani och Bageri ska enligt planen öppnas i mitten av januari. Det ligger på Torsgatan 75. Tillsammans med Anna Cardelius ska han snart förverkliga en dröm, att få ha ett eget bageri. Med egna bullar och kakor och inte mins alla fantastiska tårtor. Mycket hade hänt i lokalen sedan jag var där förra gången och så får vi se nästa gång, måntro om det är öppet då? Jag skulle vilja vara där och hjälpa till mera, en dag i veckan eller så. Men det är ju för långt till huvudstaden. Får invänta rätta läget att åka upp igen.
Så här ser det ut i fönstret än så länge. Men snart,...... snart..... vankas det andra bullar.

 
Här är den stora fina ugnen som ska få förse så många människor med gott bröd och smarriga tårtor.
Vill du se mera av vad som komma skall kan du titta på deras hemsida hagabageri.se
 
Nu borde jag gå och lägga mig och sova ut lite i min säng. Är skapligt trött i huvudet efter alla intryck och samtal. I morgon bitti får jag kärt besök, då kommer ungdomarna hem till mig, de som har gjort den fina sagoboken om Nils och Alva, som jag har berättat om tidigare här på min blogg. Dessa fantastiska ungdomar som har åstadkommit så mycket på så kort tid. Och verkligen gör en stor insats för att få in pengar till cancervård för barn mm. I morgon hoppas jag få hålla en bok i min hand, med deras signaturer i så klart.  Så ska vi fika tillsammans.
 
 
 

måndag 9 december 2013

God morgon. Sitter på tåget mellan Mjölby Linköping.  Bilresan så långt gick jättebra o tågen verkar rulla som dom ska. Ser fram mot kursen, hoppas det blir givande dagar.  Hoppas få mera kontakter som kan vara bra att ha. Jag har en idé som jag behöver lyfta bland människor i samma situation som jag. Alltså människor som liksom jag har haft cancer.  Kan inte säga mer än så här på min blogg men håll tummarna för mina tankar om du vill.
Ju vad det låter om tåget . Låter som vi plöjer genom snö med massor med is! Plogar vi?
Hoppas jag stavar rätt nu så det går att läsa . Har så liten text på mobilen så det blir som det blir.
Hej så länge.

söndag 8 december 2013

Snö snö så långt ögat når.

 
Hej världen. Vad gör jag? Undrar du var jag har tagit vägen? Det gör nästan jag med. Förstår inte var dagarna tar vägen. Tiden rusar förbi och jag försöker hänga med.
Nu har ännu en helg gått till ända. Jag laddar för att åka upp till Stockholm tidigt i bitti för att få delta i en kurs för patientföreträdare i utvecklingen av cancervård. Hoppas på ett par givande dagar med många nya spännande kontakter och nya ideer och lärdomar förstås.
Hoppas att tågen rullar på i morgon också. Idag har vi fått massor med snö och blåst har det med gjort så det driver igen meddetsamma. Nu är det ett par grader minus och regn i luften, så då blir det rejält halt. Bra att jag bara har några kilometer snöig grusväg först, sedan motorväg några mil till tåget. Ja, det ska säkert ordna sig. Ägg under foten och gott om tid att köra så ska det säkert ordna sig bra.
Stannar kvar ett dygn hos Oscar o Henrik också. Ska bli så spännande att se hur det ser ut i hans nya bageri nu, Haga Tårtcompani och Bageri på Thorsgatan. Sist jag var där var det en byggarbetsplats. Nu har maskiner börjat anlända och installerats så det tar allt mera form för ett bageri med tillhörande servering och butik. Kul kul.
 
Gissa vad vi gjorde i går? Jo vi var med våra goa anställda på konsert i Jönköpings Konserthus. Kalle Moreus, Orsa Spelemän och Sanna Nilsen var där och gav en otrolig konsert. Fantastiskt. De gav verkligen allt. Superduktiga musiker, varenda ton satt klockrent. Vi hade platser på andra raden så vi kunde inte sitta bättre.
Vad vore livet utan musik och sång? Väldigt fattig skulle jag vilja säga. Otroligt fattig.
 
 
Underbart, helt underbart. Tack alla.

 
 
Nu såg jag Kalle Moreus på tvn. Han ska visst vara programledare i , jag tror det var, "så ska det låta"
 
Nehej, nu har jag suttit här några minuter. Nu ska jag stryka tvätten och packa lite. Men först vill visst hunden ut igen. Ut i snön. Tänk att det är så roligt med snö. Zelma och Moa är fullständigt tokiga i snön, då finns det hopp att matte kan kasta snöbollar som man får jaga. Bezzie gillar också snön men mer att nosa på och söka spår i tror jag.
Önskar dig en riktigt bra vecka.
 

lördag 7 december 2013

Nu är det vitt

Ja så har vintern tagit över efter hösten. Utanför mitt fönster ligger det vita drivor av snö, domherrarna trängs bland andra fåglar i fågelbordet. Idag fick de knäckebröd och talgboll. En bit ister från en skinkbit hänger också i ett träd.
Så vackert är det, solen lyser och träden rör sig bara lite nu. Senaste dygnet har ju annars varit tämligen blåsigt. Strömmen kom och gick så det var inte lönt att dra igång några datorer eller annat elkrävande. Nja, inte riktigt sant. I går eftermiddag kunde jag inte hålla mig utan drog i gång med en saffransdeg. Tyckte det var lugnt, strömmen hade varit här i flera timmar, MEN precis då jag hade blandat degen och ställt den för jäsning så gick strömmen igen! Men efter lite hit och dit så höll den sig kvar så jag fick mina bullar gräddade och lagade även middag. Så beroende vi är av elen minsann.

En dag som denna då solen lyser så fint in så syns dammet desto bättre. Och alla hundhår. Men nu har jag tagit bort dom, för en stund i alla fall. Klippte klorna på hundarna och kammade dom. Dammsög hela huset och torkade golven. Så känns det lite fräschare.
Nu ska jag sätta mig på kontoret en stund. Blev ju inte gjort det jag tänkt i veckan som gick, får väl skylla på Sven.
Undrar hur många som döper sitt nyfödda barn till Sven efter denna storm? Ett sätt att vända något negativt till något väldigt positivt, eller hur?

Borde ge mig ut och skotta lite snö sedan innan det mörknar igen. Ska komma mera i morgon sägs det så det är väl bra att försöka hålla undan i möjligaste mån.

Hoppas du har en bra dag. Nu kör vi vidare.

onsdag 4 december 2013

Vårdanalys.

Ja ännu en utredning är klar. Nu visar de än en gång hur mycket tid det tar att sköta allt administrativa inom vården. Att det tar väldigt mycket tid i anspråk för att dokumentera för läkaren istället för att ägna tid åt patienten. Vi har väldigt bra tillgång till läkare per patient räknat i vårat land, MEN då läggs krutet istället på att dokumentera och administrera.... Är det klokt? Vad är viktigast? Är det inte människan som betyder mest? Är det inte människan som är viktigast?
Hur gjorde läkarna förut, då dom inte ens hade dator? Då allt skulle skrivas för hand. Hur i all sin dagar hann läkarna med patienten på den tiden?
Dessutom säger de som gjort undersökningen att språket ändras och blir svårförståeligt. Varför?
Ja inte vet då jag. Och inte lär jag kunna ändra på det heller.
Igår pratade jag med en väninna på telefon. Hon har följt sin syster i vårdens labyrinter nu i sommar och höst. Till en början var de så glada och nöjda och tacksamma för det stöd och bemötande de fick. Men tyvärr var det inte lika positivt längre. Nu har de sett baksidan, hur hennes syster slussas runt mellan korttidsboende för att i nästa stund köras hem, inte få veta vad som ska hända eller hur operationen lyckades som de gjorde för länge sedan . Vad säger man då man hör vänner säga så här? Vad kan man säga som tröstar och hjälper? Jag känner mig så hjälplös. Om jag kunde hjälpa till men det är inte så enkelt.
Ja mycket rör sig i skallen min....
 Idag har vi haft en riktig utomhusdag med massor förberedande inför vintern. Det vankas ju snö i slutet av veckan. Så idag tog vi en kraftansamling och tog upp båtar och ställde in allt som ska in så nu är det faktiskt klart , nu kan det snöa. Nu kan vintern komma. Ja det är väl granen som fattas. Den har inte hittat sin plats här ute än men det får bli vid senare tillfälle. Kanske lika bra att vänta med den, talas ju om starka vindar också. Vi får väl se.
Nu vankas det stekt fläsk som maken har stekt. Så nu lär jag vara lite sällskaplig och njuta av denna delikatess. Och så laddar jag för bonde söker fru, förstås!

tisdag 3 december 2013

Hej här är jag

Åhhhhh så glad jag blev nu. Då jag åter en gång loggade in mig på min blogg, i tron att det skulle bli error igen, men det fungerar nu!  Ingen aning vad jag gjort som rättat till felet eller vad som hänt. Men fungerar gör det nu i alla fall. Kul.
Har inte kunnat skriva något på länge. Något hände , uppdaterades under natten och helt plötsligt så funkade inte bloggen mot min vebbläsare eller vad det nu var som var fel.
Men nu är jag åter här igen.
Har idag också uppdaterat vårat mobila bredband så får vi se om det kan avhjälpa problemen med telefonen också? Den fasta. Den som vi har vant oss av med att använda nästan helt då vi inte har fått den att fungera som den ska.
Och nu inväntar jag Stig som kommer för att installera Canal Digital. Så kanske vi kan se på tv utan att det fladdrar och sprakar också! Vilken dag det här ser ut att bli. En tekniskt helt underbar dag.

Vad har då hänt sedan sist? Oj massor. Jakt förstås. Både på älg och gris. Med lunch till jägare.
I går var jag i Jönköping hela eftermiddagen. Först ett spännande möte med ett par kvinnor på landstinget där vi diskuterade marknadsföring. På kvällen hade vi vår julfest med medlemmarna i Victoria föreningen. Jag hade skänkt en vinst och tänk att jag vann två! Det är inte likt mig. Brukar inte ha någon tur alls i lotterier. En trevlig kväll med mysig samvaro.
Underlig känsla att se alla dessa kvinnor och veta att alla har gått samma resa som jag. Eller att jag gjort samma som dom. Ett sextiotal kvinnor som alla har drabbats av bröstcancer. Men tänk så stärkt jag känner mig då jag ser och hör om så många som har fått leva så många år efter sin sjukdom. En kvinna jag pratade med i går hade varit med om både tio och tjugo årsjubileumet i föreningen, och nyss firade vi ju trettio. Inte illa eller hur? Då blir man glad.

Nu kom Stig så nu måste jag rusa vidare. Hoppas få sällskap vid kaffebordet. Har lite tårta kvar sedan adventskaffet hos David i söndags. Det smakar säkert gott idag med.
Hej hej

tisdag 26 november 2013

Nu har jag invigt mitt nya järn

Yes, vad roligt det var. Har i alla år så långt tillbaka jag minns bakat rullrån till jul. Växte upp med den traditionen och älskar dessa ljuvliga rån. Har alltid stått och kämpat vid ett gjutjärn på en spisplatta, labbat och spillt och fastnat och dummat sig. Men jag måste ju bara ha dessa kakor till jul. Så är det. Men så kom mor med förslaget att kolla om det finns elektriska järn! Ja men visst finns det det. Sagt och gjort. I förra veckan beställde jag ett järn via internet och igår hämtade jag ut det på Ica i Gränna.
Gjorde så smeten i den traditionella bunken i går kväll. Och nu har jag precis avklarat första omgången med rullrån. Såååå kul det var och sååååååå smidigt med ett elektriskt. Inte alls lika labbigt, flera av rånen blev hela rån än tidigare år. Den enda nackdelen jag kan se så här långt är att rånen är lite tjockare än då jag använder det gamla järnet.
Men lika goda......
 
Visst är det snyggt , mitt järn?

 
Blir du inte sugen så säg?
Dessa rån ska vi ha på adventskaffet hos David på söndag. Så har jag en anledning att baka flera till jul. Så roligt var det.
Nu lär jag gå ut med hundarna en sväng innan det mörknar.

måndag 25 november 2013

Adelövs Julmarknad år 2013

Nu har jag landat i soffan. Trött och lagom mör i kroppen. Men nöjd med helgen och även dagen idag har varit jättebra. Har efter kontorstjänst putsat fönster på övervåningen, städat kontoret och satt upp adventsljusstakar. Ja, jag vet, det är inte första advent än. Jag brukar vara stenhård på det och inte tända dom förrän dagen före. Men nu blev det annorlunda i år. Passade bra att göra det idag. vet inte hur det ser ut i slutet på veckan. Och egentligen spelar det väl ingen roll. Det är ju nu man vill ha det  mysiga ljuset. Nu då det är så mörkt ute.
Så tog jag en sväng till Gränna med en full släpkärra med skräp sedan husrenoveringen. Hade en hög med plåt och isolering mm som har blivit liggande. Men se nu är den borta med. Skönt att få undan ifall det kommer snö vad det lider. Det blir ju inte smidigare att få bort det då precis.
Nu sitter jag här med lite varm god glögg. Skönt att landa och smälta helgens aktiviteter och möten med goa människor.

Hur gick då Adelövs Julmarknad i går? Jo, jättebra. Massor med människor kom till denna marknad, strålande sol från en klarblå himmel, någon grad kallt och lite lite snö. I alla fall på parkeringen.
 Jag hade jätteroligt. Varför har jag inte varit tomte tidigare för? Det var ju jättekul. Ja jag kom igång så pass, den där lilla förskollärar tarmen kom igång, teaterapan inom mig väcktes samma sekund som skägget kom på. Det blev tre timmar då jag gav allt. Och vi fick in 95 önskelistor från glada förväntansfulla barn.
Här är tre glada tomtar som värmer sig vid elden.

En liten underbar kille kom med stadiga steg hand i hand med sin mamma rakt mot mig. Då han kom fram säger han modigt -"den här påsen med alla mina tuttar ska tomten ha".
Och så gav han påsen till tomten. Tomten berömde honom och berättade att nu kommer alla de små tomtenissarna att bli jätteglada då de får hans nappar. Så frågar tomten om han vill skriva en önskelista till tomten. Nej, säger han bestämt. Så frågar tomten om han vill ha en godis av tomten. Då svarar han ännu mera bestämt ,- Nej. Han hade verkligen laddat för att lämna sina nappar, det råder det inga tvivel på. Modig kille
En tomte fick en liten ring av ett barn. Tänk så snälla barn det finns.

 
Nu får tomten i Tomteboda att göra, om han ska fixa julklappar till alla dessa barn.
 
 
Här samlade vi alla önskelistorna. Den blev snabbt full då barnen stundtals köade för att skriva sina listor.
 
Ja så kul var det. Jag åkte till och med en tur med häst och vagn tillsammans med flera glada barn och några vuxna. Många tyckte det var kallt men se det kan man lätt lösa med att ha skägg. Jag tror jag ska ha skägg i fortsättningen då jag står på pass i skogen och fryser. Det kanske är en bra ide´.
 
Köpte jag något då på denna mysiga marknad? Här fanns ju marknadsgodis, färskrostade mandlar, glögg, korv, strömmingsmörgås för att nämna några av godsakerna. Frukt och honung, korv och andra delikatesser. Dörrkransar, tomtar, tavlor, chokladhjul, lotterier, havrekärvar till fåglarna, änglar och en massa andra trevliga saker.
Ja jag köpte en korv vilket blev dagens middag. En glögg och en kaffe. Det var det hela. Jag satsade istället på att fota under den timmen jag hade på mig. Och prata med folk förstås.Men man orkar väldigt mycket på en korv.
Fick äta mig mätt på kvällen då vi fick kvällsmat hos mina kära svärföräldrar. Tänk att just söndag kväll ska vara så mysig. Så avslutande för helgen och så förväntansfull inför en ny vecka. Ja, nästan så söndag kväll är en favorit för mig.
 
Träffade flera människor som jag inte sett på länge. Bland annat en kvinna som jag egentligen inte har pratat med sedan 1989! Hon kom o hälsade glatt på mig och såg hur vilsen jag såg ut då jag inte kunde placera henne. Efter en stunds förklaring kom jag såklart på vem hon var men det är klart att det är några år sedan vi sågs om man säger så. Käre vänner, vad mycket som har hänt sedan dess. Kul att hon kände igen mig, trots att jag har en helt annan hårfärg numer.
 
 
 
 

fredag 22 november 2013

Trevlig helg

Tänk att det är bara en vecka till första advent. Otroligt vad tiden går snabbt.
Men mycket ska ske innan det är dags att ta fram adventsljusstakarna. I helgen ska det jagas älg tillsammans med goa vänner.

På söndag är det dags för vinterns stora begivenhet i Adelöv , nämligen Adelövs Julmarknad. Hoppas på bra väder och mycket folk. Det sistnämnda behöver jag nog inte oroa mig för. Det är numer otroligt mycket människor som letar sig ut denna söndagen före första advent. Vilket år i ordningen har jag inte koll på men det är många nu. Och blir allt populärare för varje år, både sett till antalet besökare och även för antalet knallar. Många vill vara med och det är ju buskul.
Jag ska roa mig i tomte"huset" större delen av tiden. Har förberett en låda där barnen kan lägga sina önskelistor som vi sedan ska skicka till Tomten.
Ja, jag gör det i år igen. Vi fick ju så bra respons från Tomten förra gången vi gjorde det så vi kör i år igen.
Roligt att träffa lite folk där på marknaden. Brukar bli en och annan glad överraskning, någon man inte träffat på länge. Med andra ord inte svårt att få tiden att gå.
Kommer du? Marknaden börjar kl 12 med marknadsgudstjänst i kyrkan. Sedan är marknaden igång mellan klockan 13 - 17. Välkommen om du har möjlighet.

Nu brinner det gott i braskaminen, en gratäng är i ugnen och steken är klar sedan igår. Vi hann inte äta middag igår så då tar vi den i dag istället. Smidigt i dag med andra ord. Vill tillägga att vi åt en rejäl lunch igår så det går ingen nöd på oss inte. Vi somnade mätta igår också.

Blir en slapp kväll vid tvn i kväll. Ladda inför den uppbokade helgen. Hoppas du får en skön kväll också. Och en bra helg.


tisdag 19 november 2013

Bygget går vidare

I går kväll samlades vi igen, gänget som planerar i vårt kyrkbygge. Arbetet går fint framåt och byggarna ligger i liksom församlingsmedlemmar. Imponerande.
Den här gruppen jag är med i har så otroligt roligt tillsammans. Vi går igång då vi diskuterar väggbeklädnader, golv, färgsättningar osv. Ja, vi kan få världens underligaste ideer ibland. Det sköna är att vi kan prata om dom. Alla säger sitt och vi är så överens i tankar och funderingar. Landar så gott i gemensamma beslut känns det som. Häftig känsla. Igår fick vi en rolig ide om ett specialbord. Ja somliga tycker nog att det låter som en knäpp ide´. Vi får se om det blir verklighet av det hela.´
Kom hem rätt så sent och hade svårt att sova i natt då jag låg och funderade vad vi gått igenom i går. Tänkte mig in i rummens färger etc.... Spännande.

Såg på facebook idag att programledaren för svt barnprogram har gjort bort sig. I mina ögon grundligt! Hon har visst under ett barnprogram skurit sönder en docka, tagit ut ögon osv!!!!!!!!!!!!!Vad i hela världen tänker människan med? Varför reagerar ingen i produktionen? Kamerateam, vilka som helst? Finns det ingen som censurerar vad barn ska se? Det här var då bland det dummaste jag har hört. Sååå sorgligt.

Skönt att skriva av mig lite här. Men nu måste jag gå vidare, ut och lasta en kärra med skräp som ska till sortergården. Hoppas du får en bra dag. Här är det grått men vindstilla och inte kallt. Bra arbetsväder med andra ord.

måndag 18 november 2013

En sur fråga

Ja nu har jag en sur, eller kanske syrlig fråga.  Jag fick ju för länge sedan en liten planta av Oscar som jag vårdat ömt och pratat med som sig bör. Och det växer en citron, tror jag det är. Men nu min lilla fråga, NÄR ska jag skörda den? Vågar inte röra den då jag är rädd att den ramlar av!!! Den blir allt mera gul nu så jag tror stunden närmar sig. Så spännande.
Det där stora fönstret där den står är visst bra för blommor. De får mycket ljus där och bra väderstreck. Flera orkideer är på gång att slå ut nu igen. Härligt så här i november mörkret då det blommar och frodas i fönstren. Novemberkaktusen blommar också.
 
Visst är den fin?

söndag 17 november 2013

Lördag natt, klockan är 2.43

Ja och jag sitter här vid min laptop. Kan inte sova. Ärligt talat så har jag redan sovit några timmar. Men nu senast legat och snurrat runt i sängen, kan inte somna om. Så jag gick upp istället. Suttit och läst lite intressanta saker på nätet. Det är allt en bra tillgång detta internet. Så mycket man kan hitta.
Läser att det har stormat i Norrland, massor med hushåll i Jämtland och runtom är utan ström . Undrar hur det är hos mor och far. Hoppas de klarat sig bra. Hoppas det inte har blåst ner träd för far i skogen, då lär han vilja ut och ta hand om dom bums....

Läser om att inga förskolebarn över huvudtaget ska få komma till någon kyrka för adventssamlingar i år i Tranås Kommun. Det har rektorer och förskollärarchefer bestämt. Allt för att följa skollagen. Men de vågar visst inte ens ta en diskussion med kyrkan om hur man skulle kunna göra på ett annat sätt kanske, för att ändå få bibehålla vår svenska tradition. Fegt tycker jag. Våga stå för det ni säger nej till, kära chefer.
Antar att det är skollagen som har fått en för snäv lagtext då detta kommer till stånd. Jag sörjer verkligen att inte barnen kan få komma till kyrkan och höra om varför vi i Sverige faktiskt firar jul. Det är ju vår tradition. Det är ju ett kulturarv. Ja, detta skrev jag om förra året också vet jag.
Inte bryter väl alla andra kulturer som kommer hit till Sverige med sina traditioner, bara för att dom bor i Sverige? Nej, de håller fast vid dom och försöker få till det i det nya landet. Men inte vi inte, nej vi ska inte vara så traditionella och få föra kulturarvet vidare till våra barn, nej nej. Suck vad bedrövligt det är.

Morgonen i går började jag med att se reprisen av Uppdrag Granskning, det programmet som handlar om de missade diagnoserna av cancer från cellprover i Jämtland och Västerbotten. Tragiskt och så fruktansvärt att detta ska behöva hända. Än en gång får vi se hur människor kommer i kläm, hamnar mellan olika stolar och får själva betala priset för det. Hon Hanna som hade klara cellförändringar men fick ett bra besked från vården och nu har fått sitt liv förstört för alltid. Och då vill till och med vissa påstå att det inte har hänt.
Måtte det bringas ordning i detta och inte behöva bli sådana här missar. Det är inte mänskligt värdigt att det ska behöva hända. Det ska inte behöva hända i vårat land. Vi har ju möjligheterna till bra sätt att studera och forska och söka efter svar i laboratorier. Varför ska det då hända?

Härom dagen stod det också i tidningen om familjen som miste sin unga pappa i en svår bilolycka här i Småland för ett år sedan. Hur hans fru och mamma till deras två små barn idag kämpar för att få bättre omsorg och omhändertagande av människor som råkar ut för liknande traumatiska tragedier. Hon beskriver i artikeln hur dåligt hon blev omhändertagen av vården och samhället. Att hon inte ens fick träffa en läkare efter olyckan för att få förklarat vad han faktiskt dog av. Vilka skador han hade fått. Han såg ju hel ut på utsidan. Läkarna hade visst inte tid! Oj oj, vad det finns mycket att jobba på.

Hade en väldigt givande och intressant dialog med en vän idag. Eller i går ja,,,,
Vi kom bland annat in på att läkare och sköterskor idag har så olika utbildningar. Att läkarna i tidigt skede i utbildningen får lära sig hur de ska tackla svåra saker bäst, för att inte ta på sig för mycket i möte med människor. Hur de ska kunna stänga av sina känslor och inte bli för berörda. Den kursen har inte sköterskorna. Är det förklaringen varför somliga sköterskor har en helt annan kompetens att möta mig som patient än somliga läkare har? Borde inte läkare då lära av sköterskorna? Orkar sköterskorna med det så borde väl även läkare göra det?
Påminner mig om att det var likadant då jag på åttiotalet läste till förskollärare. Första terminen hade vi gemensam kurs med grundskollärare, och även några kurser senare i utbildningen. Jättebra tyckte jag. Vi har ju samma barn vi kommer i kontakt med. Och för att kunna lära barn saker så är det ju en stor fördel att kunna lära sig hur barn är funtade och hur man gör för att lära ut också. Det tokiga var att jag minns hur utbildningen ändrades under de åren jag gick, då inte åt bättre håll utan tvärtemot vad vi skrev i våra utvärderingar. Kanske är det samma sak där i den yrkeskåren? Vad vet väl jag.
Att lära av varandra är väl ofta den bästa skolan, eller?

I går jagade vi en sväng med Bezzie. Jag var nära att skjuta ett rådjur men det fick vind av mig och tvärvände. På väg hem passerade vi Tranås. Den staden är upplyst nu fram till jul. Så vackert.

 
Svårt att få på bild genom bilfönstret. Men i Tranås är alltså träden klädda med lampor nu så här veckorna före jul. Förr var det granar längs hela storgatan men det fick de sluta med då det förstördes lampor för stora värden. Nu är det bara snön som fattas för att det ska vara komplett.


Jaha, tiden går. Inte känns jag direkt tröttare inte. Det blåser runt husknuten hör jag, viner i  fönstren. I övrigt är det tyst och stilla. Hundarna sover i köket, ja även katten. Maken sover gott i sängen. Måntro om jag ska göra ett nytt försök för det samma.....

fredag 15 november 2013

God fredag önskar jag dig. Sitter här vid köksbordet med en kopp kaffe. Laddar för dagens görslor.
Nöjd med gårdagen då jag fick bort allt stängsel som skulle bort före vintern. Nu ligger det torrt under tak och nu får jag ladda för att ta bort gamla stängsel och taggtråd i nästa steg. Men det har jag hela vintern på mig, ja så länge det inte är snö att pulsa i vill säga. Får ta en bit varje vecka...
I går var jag på bilverkstan hos David. Blir så fascinerad av alla olika yrken. Varje jobb har sin tjusning och kräver sitt. Att vara bilmekaniker måste vara ett tålamodsprövande jobb, minst sagt. Både jobbigt att plocka i och ur saker hela tiden men framförall att kunna komma åt i de ofta små utrymmena som det ger att bege sig in under en motorhuv. Pilligt.

 
Pilligt pilligt. Likheter finns med vården också även i en bilverkstad då dom har det som liknar rondskålar eller vad det heter? Skillnaden är att på bilverkstaden har dom magneter i botten så de står kvar i motorrummet.. Fiffigt.
 

 
Var tvungen att stanna upp igår då jag gick ute i betena. Mitt i allt det blöta bruna sörjiga geggiga så lyser den gröna mossan så otroligt intensivt grönt. Sååå vackert.
Nu går naturen till vila och laddar om inför nästa vår. Nog är det häftigt.
Hur är blommor och växter funtade i varma länder måntro? Slås av funderingen nu. Dom får ju inte den naturliga vilan som vår svenska flora får. Blommar de hela tiden, oavbrutet? Hm, ingen aning faktiskt. De kanske har sina växlingar dom med, vad vet väl jag.
 
Moa sitter på stolen mitt emot mig nu med bedjande ögon, hon vill helst av allt sitta i mitt knä just nu. Men jag tycker hon är för blöt om tassarna efter morgonpromenaden så hon får sitta där och titta på mig i stället.  Hon är så otroligt kelig. Sitter vi i soffan vid tvn så nog ska hon ligga i mitt knä. Zelma också, men hon blir så varm efter en stund så hon flyttar sig mellan mitt knä och mattan eller en annan fotölj.
Nu la sig Moa tillsammans med de andra två hundarna på deras pläd, alla i en hög tillsammans. Ofta ligger katten hos dom också. Kul då dom trivs så bra ihop.
 
Nu ska jag jaga vidare, försöker nå en kvinna som är jätteduktig kyrkomålare. I vår kyrka nu under renoveringen hittades en gammal "skylt" som har årtalet inmålat , original från 1902. Vi skulle vilja bevara det på bästa sätt och göra något av det. Men känner att vi behöver råd om hur vi ska handskas med den. Så vi inte förstör den.
Ikväll är det missionsauktion i Åsens missionshus, tror jag. Är sugen på att åka. Vet ju att det är så roligt då man är med. Alltid något speciellt och minner om min barndom då jag sprang med paket och varor till folket som handlade för hela hjärtat samtidigt som auktionisten drog en rolig historia från podiet eller någon annan hade en rolig sak att vitsa om. Får se om vi kommer iväg. Annars blir det väl en lugn kväll hemma. Det kan vara gott det med.
Önskar dig en riktigt bra helg. Hoppas du får göra något roligt eller något bra, något som ger dig något gott.  Jag hoppas få baka lussekatter. Det kan man inte äta för mycket av.
 

onsdag 13 november 2013

Idag har vi jobbat ute, skönt arbetsväder. Har kommit igång med att ta ner stängsel i betena. Nu har ju korna åkt hem till sin ladugård för vintersäsongen. Nu är det betat och fint i hagarna.
Det sista var det lite svårt att se då det mörknade, känns inte som jag har vant mig riktigt än att det mörknar så tidigt på eftermiddagarna nu. Men nu sitter jag här nöjd med dagens arbete. Känns i ryggen så då har jag väl gjort någon nytta.
Hundarna var med mig på förmiddagen och då passade Zelma på att bada i sjön. Hon älskar att gå omkring i strandkanten, dricka lite och bara sumpa omkring. Då hon kommer upp på land kör hon rally i löven, åker kana på magen och halsen, kliar väl gott i pälsen kan jag tro.
Ja, jag fick faktiskt ta och röja i hennes päls då vi kom inomhus. Hon hade av någon underlig anledning fått med sig massa skog in! Barr och pinnar, mossa osv.  Så kan det gå då man har roligt.
I går var jag i kyrkan en sväng och fick hjälpa till att riva en del av en vägg. Fram där podiet ska vara i kyrksalen. Där de nya stora fina fönstren ska vara och vi ska få sitta i bänkarna och blicka ut i vår fina natur. Det kommer att bli jättefint. Men oj så mycket arbete det återstår. Massor. Och mer ändå.
Innan det mörknade i går var jag hos David och putsade hans fönster i lägenheten. Faktiskt riktigt roligt, slog mig att det är första gången sedan han flyttade till eget som jag har gjort något praktiskt i hans lya. Måste säga att han är otroligt duktig på att sköta sin lya han med. Han tvättar och städar och håller snyggt. Dessutom har han så skön smak, gillar hans lägenhet skarpt..
Nu ska jag strax se på Bonde söker fru. Mitt lilla onsdags nöje. Kräver lagom med energi och engagemang från mig.  Hundarna sover gott och även katten har hittat sin plats här i soffan.
Hoppas du också har en trevlig kväll.

måndag 11 november 2013

Hur kan det vara så orättvist? I Filippinerna har massor människor dött av den senaste tyfonen som fullständig mejade ner allt i sin väg. Kan inte föreställa mig hur det kan vara. Blir så fruktansvärd ledsen då jag ser gråtande barn som sitter blöta och rädda efter den chock de varit med om och kommer att leva i..... Skulle vilja ta hem alla barn och värma dom framför brasan.....

Vi som lever i ett så bra land, vi kan inte ens se till att ge de handikappade den omsorg de har rätt till! Jag skäms.
Hur mycket pengar per person läggs ex på kriminella eller andra som gjort tokigheter i vårat samhälle kontra de människor som är födda med handikapp och aldrig har gjort något illa eller fel? Är det detta som kallas att vara medmänniska? Var är samhället på väg, jag bara undrar?
Undrar hur många av dessa människor, konsulter, som utbildar vår personal i att strypa omsorgen, undrar hur många av dom som har någon handikappad hemma att ta hand om? Jag bara undrar.
Och hur mår dom efteråt? Hur mår de människor som sitter och bestämmer och nekar människor hjälp? Detta är ju en ohygglig spiral som går stadigt ner i avgrunden. Fy jag säger bara fy!
VAR HAR KÄNSLAN FÖR DIN MEDMÄNNISKA TAGIT VÄGEN?
SKALL VI INTE LÄNGRE MÖTA ANDRA SOM VI SJÄLVA VILL BLI BEMÖTTA.

söndag 10 november 2013

Oj oj vad mycket jag har hunnit med de senaste tre dygnen. Så många människor jag har träffat och fått språka med.
Började min resa i torsdags morgon då jag var medbjuden till Västsura där Ponsses huvudkontor i Sverige ligger. Ponsse Ladies Club arrangerade ett dygn för oss, tjugo glada kvinnor från olika delar av vårt avlånga land. Och så mycket vi hann med på de timmarna. Zumba, huddemonstration och smink, middag med tre rätter som vi själva lagade, genomgång av Ponsses lokaler och historia, bada badtunna, stadsvandring i Västerås, lunch på slottet, shopping och chokladprovning. Inte illa eller hur? Vi kände oss verkligen varmt omhändertagna, såsom alltid Ponsses kunder får göra.
Såklart roligt att få stifta bekantskap med så många nya människor. Alltid lika fascinerande hur man beter sig till en början, trevande då man inte känner några. Ja, en tjej kände jag sedan innan. Men hur alla börjar trevande prata med varandra, hur man sätter sig och kanske sätter sig på samma platser. Som vi konstaterade att första bussturen satt de flesta på varsitt säte, speciellt då vi åkte hem efter det varma zumbapasset vilket kanske i och för sig var förståligt. Medans vi däremot under sista bussturen tillsammans satt samlade längst fram i bussen. Då vill alla vara med alla.
 
En av alla Ponsses maskiner som fondvägg. Snyggt.

 
Kanalen som går genom Västerås, denna gamla stad med så mycket historia. En otroligt inspirerande och härlig guide hade vi på denna stadsvandring. Vore mysigt med ett besök i denna stad en fin sommardag också.

 
I Västerås kan man hyra trädkoja! Högt högt uppe i ett träd i en park i centrala stan. Fascinerande. Den är visst väldigt eftertraktad.

 Chokladprovning då vi under en timmes tid fick genomgång om choklad, tillverkning etc. Om man bara kunde komma ihåg allt de sa,,, men det var i alla fall väldigt intressant och Gott.
Tack Ponsse för detta initiativ.
 
Egentligen hade jag inte tid att åka över huvud taget, hade behövt vara hemma och jobba istället. Men så har jag en kär god vän i Eskilstuna som jag kom på att jag kunde hälsa på efter detta dygn. Hon har varit hos mig flera gånger genom åren, jag har inte varit hos henne sedan tjugofem år tillbaka i tiden! Och närmare Eskilstuna än så här känns ju inte som man kan komma utan att försöka få ihop en träff. Sagt och gjort. Jag blev hämtad av henne i Västerås och tillbringade ett mysigt dygn tillsammans med henne i hennes underbara lägenhet. Tack min vän. Många tankar och funderingar delade vi. Nu fortsätter vi att följa varandra på distans. Kanske kan jag få iväg ett brev. Många är breven som vi bytt med varandra genom livet och nog är det som du sa då vi skildes, något alldeles speciellt med ett handskrivet brev.
 
Nu är jag hemma igen, laddar som bäst för att åka och äta farsdagsmiddag.
 
Slås av kluvenhet då jag har haft det så gott i helgen, fjärran från oroligheter och elände. Bara leva gott. Äta och ha det så bra.
Och så hör jag nyheterna då jag kommer hem om den fruktansvärda tyfonen som förstört så många liv på Filippinerna. Kunde jag åka dit med middagen som jag strax ska äta så skulle jag göra det bums. Så fruktansvärda bilder vi ser på tv. Så orättvist livet är. Så snett.
Svårt att sätta mig in i hur det skulle bli här om en fyra meter hög våg skulle svepa in över land. Kilometer in på land. Otroliga krafter.
Tänker i nästa stund på vårat fadder"barn" Honeylet. Undrar hur hon har det? Har hon klarat sig? Hennes familj? Svårt att ta in.
En stund för eftertanke................................
 

torsdag 7 november 2013

Jag är stolt

Ja idag är jag verkligen stolt. Och glad. Och tacksam.
Träffade ju ungdomarna i Tranås igår för att få senaste nytt i deras projekt med företagande och bok osv. Jag blir så berörd då jag möter så engagerade och duktiga ungdomar. Stolt att få ta del av deras tankar och arbete. Glad att få möta dom.
Dom är helt fantastiska. Vilket arbete dom gör i detta och vilket resultat det kommer att bli. Underbart. Ser fram mot då det plingar till i min mail igen och nästa information kommer. Och ser fram mot att få hålla deras bok i handen. Verkligen.
Nu är kaffet tomt i koppen, hundarna står vid dörren och klockan går. Bäst jag springer vidare.
Önskar dig en bra dag.

onsdag 6 november 2013

Förundras över hur lättpåverkade vi är. Hur lätt vi vill tycka till om saker och ting. I går tex vid morgonnyheterna så var ju en het nyhet att Anders Borg har klippt av sig sin hårtofs. Ja men hallå. Kändes bisarrt, finns det inget väsentligare att diskutera än en människas frisyr? Eller tror folk att kunskapen hänger i hans hår? Det blir bara så tokigt känns det som då de räknar upp vilka ämnen de ska ta upp....morden i Norge som hände kvällen före , då en kille knivdödar tre personer i en buss....och så att Anders har klippt av sig tofsen!
Men okay. Nu har ju inte jag varit bättre som har skrivit om det här! Påverkad, ja visst. Kolla bara alla kommentarer på facebook igår, många hade diverse synpunkter på det.
Nu ska jag upp på kontoret en stund och försöka göra lite nytta. Lär göra av med pengar om inte annat. I eftermiddag ska jag in till Tranås till gymnasiet och träffa ungdomarna. Ska verkligen bli kul.
Kvällen ska jag tillbringa med att paketera älgkött.
Någon dag ska jag försöka ta mig tid att berätta hur vi gör hemma hos mor o far då vi bakar tunnbröd och mormorbröd. Jag har flera mysiga bilder. Men det får bli en dag då jag har ro till det.
Önskar dig en fortsatt bra dag.

tisdag 5 november 2013

För varandra UF, sagor med mening.

Åh så bra det går för ungdomarna på Holavedsgymnasiet som jobbar med sin bok. Så spännande.


Nu går visst boken att beställa. Gå in på http://forvarandrauf.se så kan du också beställa boken eller läsa om deras projekt.
I morgon ska jag få träffa dom. Är så nyfiken på boken.

Home sweet home

Som ordspråket säger, borta bra men hemma bäst. Kändes i alla fall så då jag sent i söndags kväll kom innanför ytterdörren till vårat hus och blev fullständigt kramad av tre glada hundar. Underbart. Efter en lång bilresa längs vårt avlånga land, genom regnbyar och snöstorm, ja en väldig blandning av väder. Såå skönt att komma hem.
Men så roligt jag har haft det. Så gott att komma hem till far och mor en sväng. Härligt. Nu får vi leva på de minnena till nästa gång vi ses. Tur man har telefon så vi kan ringa varandra varje dag om vi vill.  Tänk då så många svenskar emigrerade till Amerika, sa farväl till varandra för att inte veta om de skulle ses mera. Och ringa var ju inte att tänka på utan då var det väl mera brev som gällde. Ja, nog har det hänt mycket i vår tid.
Hur var då helgen i jaktmarkerna? Jo, de var spännande. Kallt men spännande. I Norrland är det helt okay att tända sig en brasa då man står på pass vilket känns gott då man kan få stå i flera timmar, ensam, ute på en myr eller vid en tjärn.... Dessa dagar var det några minusgrader och faktiskt snöade det en dag. Dimma och runt nollan en annan dag, så det var bistert om näsan. Då är det gott med en brasa vid fötterna. Plus att man har lite att göra då, att hålla elden vid liv. Konsten är också att hitta mera att elda där man är, alltså att leta på gamla stubbar och delar av träd som man kan bryta av tyst och försiktigt och elda med. Man kan ju inte rusa fram med såg hur som helst. Man ska ju liksom vara tyst också. Och inte vill man bära med sig för mycket ved i ryggsäcken heller. Tungt blir det fort.

 
Vi hade under helgen flera fina upptag på älg. En fröjd att höra hunden ställa älgen, hur det dunkar på i skogen och ekar långt borta för att snabbt kunna komma närmare. Hade lite oflyt då de bestämde sig för att gå på fel håll flera gånger, men så är det.

Summa av helgen blev i alla fall en skjuten älg. Och det är en fröjd att se samarbetet i ett jaktlag, hur alla samarbetar och var och en gör vad man kan för att hjälpa till. Var och en på sitt sätt.
Trevlig gemenskap och vi blev dessutom bjudna på en hemlagad köttgryta en kväll av en av männens fru. Gott gott.

En helt vanlig kyldisk i en matbutik i Brunflo. Nog blir man sugen så säg. Längst ner lite innanför syns den som är godast, Oscars surströmming. Tydligen fler som föredrar den, inte många burkar kvar där...


Nu har jag varit hemma ett dygn och allt rullar på som tidigare. Nu drar det ihop sig mot julmarknad, det ska fixas tomtar till tomtehuset och det ska ordnas med folk som hjälper till att bygga och riva etc etc. Så pockar det på med diverse möten och åtaganden. I morgon ska jag få träffa ungdomarna som jobbar med den lilla barnboken om cancer. Jag har ju nämnt om dom tidigare, hur dom har som projektarbete att göra en bok, att sälja den etc etc. Ska bli sååå spännande att höra hur långt de nått. Enligt information jag fått via mailen så verkar det rulla på väldigt bra för dom. Jättekul.

Idag ska jag försöka hinna med kontoret en sväng. Kvällen ska vi tillbringa med att paketera älgkött. Inga problem att få denna dagen att gå med andra ord.