Translate

tisdag 27 mars 2012

Drömmen om landet

Såg ni den serien på tvn? Sista avsnittet i går. Det var faktiskt riktigt bra. Jag tyckte att producenterna fick fram bra vinklingar och tankar utifrån dessa familjer. Gripande att se hur barnen på bondgården växte och mognade under dessa sommarveckor bland kalvar, kattungar och kycklingar osv.

Gjorde mig påmind om min egen barndom. Då jag fick ta hand om kattungar, ja tom vaknade en gång av att jag kände något blött vid fotändan. Då hade min katt Sussi fått ungar där! I sängen!!

Eller den gången vi alla  hjälptes åt att få tag på kattungar som Sussi gömt i en lada bredvid gården. Dom hade hunnit bli några veckor gamla och var fullständigt livrädda för människor. Pappa visste var dom gömde sig i höet och "tog hand om dom" allteftersom vi fick ut dom därifrån! En kattunge ville vi dock försöka tämja och fick med den in i huset. Jag minns hur farmor o jag försökte prata den tillrätta där inne men den var ju fullständigt skräckslagen och sprang som en galning mellan olika fönsterbrädor och bord och röjde allt som kom i dess väg. Ja, det kunde ju bara sluta på ett sätt. Pappa fick ta hand om den också!

Eller den gången  jag fick för mig att rida på en gris! Som tur var var grisen så förståndig så den ville inte ha mig på sin rygg, så jag kom inte så långt. Hade jag fått ut den genom dörren hade väl pappa fått jaga rätt på den med misstänker jag! Suck.

Eller dagen då "min " kossa Ulrika inte skulle leva längre. Om jag inte minns fel så var det fel på hennes mage, ja hon mådde i alla fall inte bra och kunde inte leva längre. Så då skulle någon komma och skjuta henne på gården. Mina föräldrar ville förstås inte att jag skulle behöva bevittna detta men jag var ju inte dummare än att jag sprang upp till farmor på övervåningen och vi såg det hela från hennes köksfönster. Men jag minns faktiskt inget dramatiskt från detta heller. Jag var säkert ledsen och så men fick absolut inga men av det.

Jag tror att det kan ge oss en styrka och en förståelse för vad livet handlar om att få ta del i dessa händelser på en gård också. Att inte allting alltid är roligt och lätt. Att det ibland händer saker som vi inte kan styra över, hur gärna vi än vill. Med trygga vuxna intill så behöver det inte bli dramatiskt och hemskt.
Att få växa upp och förstå de olika skeendena för djuren, de olika händelserna under årets årstider osv, det stärkte mig och hjälpte mig att bli den person jag är.

Tack mor o far för det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna en kommentar här om du vill.