Ja, så livet är. Stora kontraster.
Idag har jag varit på begravning och tagit farväl av min jaktkamrat Åke. En vacker stund i kyrkan men såklart jättejobbigt att stå vid hans grav och veta att jag aldrig mer får träffa honom här. MEN jag kommer att minnas honom för evigt. Alla goa samtal vi haft, alla roliga historier med Åke , alla härliga jakter osv. Ja, som en kompis sa, vi kan minnas honom med ett leende på läpparna.
Och då har man väl lyckats som människa. Om de efterlevande minns en som en glad och positiv person med många projekt i gång. Så var han Åke.
Vila i Frid min vän......
Har just kommit in efter att ha tillbringat ett par timmar ute i trädgården och krattat och tvättat bilen. Hundaran roade sig med pinnar och annat att leka med, Bezzie satt mest o studerade oss andra. En häst och ryttare kom förbi, något som förbryllade vovvarna då dom inte är så vana vid det precis.
Nu ser man faktiskt nummerplåten på bilen igen en stund. Lär inte vara länge med tanke på hur vägarna ser ut.
Nu ska jag byta kläder igen för att åka på konsert. Tala om kontrast denna dag. Vi ska på konsert i Jönköping, på Jill Johnsson. Med vårat gäng i företaget. Ska bli trevligt och mysigt som vanligt hoppas jag. Vi brukar ha det kul tillsammans.
Kontrast ja! Men det är väl så livet är. Glädje och sorg, om vartannat.
Vi syns i morgon....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar här om du vill.